Jag blir så ledsen när jag läser i SvD att en av volontärerna på Pride har blivit misshandlad vid Slussen.
Det har dessutom förekommit knuffar, hårda ord och blickar inom Prideområdet. Och då kan man fråga sig varför dessa personer som inte gillar Pride, vad de har där att göra?
Att man inte kan acceptera olikheter anser jag hör till dålig uppfostran, men man behöver inte söka sig till det man inte gillar. Det är perverst på något sätt.
Det är inte konstigt att många inom hbtq ropar på att stänga Prideparken för hetero-människor att de inget har där att göra, att de ska låta dem vara ifred.
Årets tema på Pride är Öppenhet, de bjuder in alla att komma och se, de vill att alla ska kunna komma ut, utan att straffas eller bli utstötta. Ska vi då i dagens Sverige år 2011 behöva läsa i tidningen att någon misshandlas för att personen ifråga inte är heteronormativ.
Och vad är heteronormativ? Gilla någon av motsatta könet, knulla missionärsställningen, ha villa, fru, två barn o volvo?
Nej sluta tänk i dessa termer, vi är alla unika var och en på vårt sätt, oavsett vad vi sen gör i sängen, har för religion eller hudfärg.
Vad är man så rädd för? Jag fattar inte det. Vi är alla människor och vi gillar olika saker, usch för att vara likadan som grannen, jag vill vara jag med allt vad det betyder på gott och ont. Och vi ska njuta av att vara olika istället för lika.