Bibi och Lussi på Allt till Salu

När vi var tvungna att omplacera våra älskade sphynxkatter Bibi och Lussi gjorde vi det med stor sorg men vi hade inte den tiden som kräver för att kunna ta hand om dem på bästa sätt.

Vi satte in en annons på Blocket och det var många som ringde och var intresserade, men vi ville vara säkra på att de skulle komma till ett bra hem.

Till slut fastnade vi för en tjej och hennes lilla familj. Vi kom bra överens och var tydliga med att om det inte skulle funka så ville vi att hon skulle höra av sig till oss för att då ville vi att katterna skulle komma tillbaka till oss.

Hon hörde aldrig av sig till oss, men jag ringde henne flera gånger plus att vi hade kontakt på Facebook.

Helt plötsligt var vi inte vänner längre på Facebook och jag sa till JK att jag misstänkte att hon hade sålt katterna. Då hade hon inte ens haft katterna hos sig i 6 månader.

Till slut var jag tvungen att få veta så jag mailade, inget svar. Jag ringde och kom bara till en telefonsvarare som jag lämnade meddelande på och ingen ringde tillbaka. Först när jag hotade med att uppfödaren ville veta vad som hade hänt med katterna hörde hon av sig via mail och sa att hon skulle höra av sig till uppfödaren, vilket hon inte gjorde eftersom jag kontaktade uppfödaren och berättade vad som hänt.

Nu idag ska vi se reprisen på Allt till salu och döm till vår förvåning när vi ser henne och katterna i vinjetten som dom satanistiska katterna – eftersom hon kallar dem för Belsebub och Lucifer.

På kanal5 finns en liten filmsnutt om hur hon berättar om katterna, hon skyller på dotterns allergi för att hon är tvungen att sälja katterna och hon påstår att hon haft katterna i över ett år.

Dottern är INTE allergisk mot katterna eftersom hon var flera gånger hemma hos oss för att se om hon blev allergisk. Och som sagt var hon tog över katterna från oss i slutet av mars 2011 och hon sålde katterna för 9000 kr i oktober 2011.

Så nu har vi förstått att hon är en sån som köper/får billiga raskatter på blocket och sen säljer dem vidare dyrt.

Att vi vet det är för att vi har sett på Facebook plus att uppfödaren till nakenkatterna har mailat henne angående en rexkatt hon har på bild och som nu bor hos henne tillfälligt.

Se filminslaget här

Till saken hör att vi tittade INTE på TV-programmet eftersom vi kände att vi inte skulle orka se katterna på TV, så vi vet inte hur det gick i programmet om de blev sålda eller inte.

Uppdatering 15 april 2012:

Har idag fått telefonsamtal från någon som är vän med henne på Facebook. Hon skriver mycket skit om mig och JK på sin Facebook sida, själva vet vi ingenting eftersom vi inte är vänner med henne på FB. Men tydligen så påstår hon att vi ljuger och att hon dessutom har polisanmält oss två gånger.

Vi har inte hört av polisen, men de är välkomna att höra av sig till oss. Vi har inte trakasserat henne mer än mailat och försökt ringa för att få veta hur katterna mår och vart dom tagit vägen, men visst om man inte har rent mjöl i påsen kan man säkert se det som trakasserier.

Dessutom försöker både jag och JK att lämna det här bakom oss, eftersom det gör väldigt ont att inte få veta hur katterna har det. Och har därför inte sökt någon kontakt med henne sen TV-programmet visades första gången på kanal 5.

Lördag med sing along kväll (29/8)

Som vanligt vaknade jag tidigt, t o m mannen gjorde det. Så vi bestämde oss för att åka till närmaste Wal-Mart för att bara strosa runt. Och för att sen ta oss till Einsteins Bagel för lite frukost.

Vid 10-tiden ringde jag till kattuppfödare (Sunpine Sphynx) för att få veta om vi kunde komma och hälsa på. Vi var så välkomna kl två på eftermiddagen.

Mannen tyckte vi skulle spela på lotto så vi åkte till närmaste mataffär efter frukosten. Vi tog en ‘hux-flux’-kupong och så såg jag alla skraplotterna. We take one of all, sa jag till expediten. But some cost 20 dollar var hennes svar. Ops det var ju lite mycket. Äsch sa mannen kör på.  Så vi fick en stor bunta med skraplotter.

Vi åkte till närmaste McDonald tog lite lunch och började skrapa en lott i taget. På den första lotten vann vi 4 x 10 dollar, på den andra ingenting, sen har vi inte hunnit skrapa mer.

Jag säger till mannen, vi måste kolla på GPSen hur lång tid det tar att åka till Elaine o Jim. Vi kollar och det visar sig att det ska ta en timme. Klockan är då ett. Sen blir vi lite osäkra, kan det verkligen ta en timme, så stort är ju inte Ft Lauderdale.

Jag ringer och kollar, ju adressen stämmer på GPSen, så vi får lite bråttom för nu är klockan halv två.

Vi har tagit bort på GPSen att vi inte vill åka highway och inte snabbaste vägen utan kortaste vägen. Hmmm, inte så bra, vi gjorde verkligen sightseeing, vi hamnade ute på landet, med stora hästgårdar och rancher, vi åkte på grusvägar och smala vägar.

Till slut var vi framme, 45 minuter försenade. Liite pinsamt.

Men Elaine och Jim var så trevliga, hälsade oss välkomna och vi fick träffa deras underbara katter. Tyvärr så är det en omöjlighet för oss att ta en kattunge med oss hem, det är så många regler runt omkring import av husdjur. (Läs mer på jordbruksverkets hemsida)

Vi kunde tyvärr inte stanna så länge eftersom vi skulle vara borta kl sex på kvällen.

När vi väl kom hem blev det snabbdusch och snabbt iväg igen.

Precis när vi kommer fram till bion Cinema Paradiso, så började det regna. Vi hade sett innan att det blixtrade men det var så långt borta – trodde vi.

Mannen försökte parkera på gatan, men det gick inte att kliva ur bilen för vattnet hade nått upp till mina anklar. Jag hade läst på FLIFFs hemsida att de fick låna domstolens parkeringshus på kvällarna, vi hittade skyltarna som visade dit så vi parkerade där istället.

Precis när vi hade klivit ur bilen så blixtrade det till och nästan samtidigt kom åsksmällen, hela parkeringshuset skakade, jag är inte rädd för oväder, men t o m jag skrek till när det dundrade.

Vilket var bra, eftersom det regnade så mycket att man knappt såg någoning, och där var vi uppklädda för en gångs skull, och bara ett damparaply. Vi gick tätt sammanslingrande och försökte att inte bli blöta, vilket inte gick så bra, vi var blöta både rygg och ena ärmen plus fötterna när vi kom in på bion.

Vi prickades av på en lista, fick våra drinkbiljetter och armband. Vi tog ett varsitt glas vitt vin.

Pga vädret hade de varit tvugna att flytta in buffén i biosalongen. Det bjöds på grekisk – såklart. (Mythos Greek Taverna)

Vi satte oss lite längre upp i biosalongen. Det var roligt att sitta och titta på folk och deras bekymmer med var de skulle sitta och paxade säten.

Innan filmen började var det tävling om bästa bröllopsstass och bästa 70-tals utstyrsel. Mannen kom bland de tre bästa i 70-tal men vann inte.

Till slut var maten uppäten och dags för bion att börja. Vi hade inte sett Mamma Mia innan, men det märktes att det var många som sett filmen tidigare.

Att gå på sing along bio betyder att all sångtext syns (i det här fallet så är vi ju i ett engelskspråkigt land, så talet är inte textat), för mannen och mig var det lätt att sjunga med eftersom ABBAs låtar har alltid funnit med hemma på radio och TV.

Framför oss satt ett supertrevligt gay-par, ena killen var från England men bodde i Ft Lauderdale nu. Han hade sett filmen 25 gånger.

Det här var en av de roligaste upplevelserna jag har varit med om på väldigt länge. Jag rekommenderar alla som tycker det är kul med karaoke eller singstar/lips att ta chansen när de kan att gå på sing along bio.

Efter bion var det Wedding reception, men vi var inte så sugna på det, så vi åkte hemåt istället. Vi stannade till vid borders för en fika. Både borders och Barnes & Noble har öppet till mellan 22-23 på kvällarna.

Det fanns ingen fika vi ville ha men vi hittade några böcker istället.

Home Sweet Home, en lång dag och det var skönt att få gå och lägga sig.