Efter att ha läst Svds recension av Maestra av L S Hilton så kände jag att det här är en bok som jag kommer att gilla (Jag har läst både Gone Girl och Mr Ripley). Men tyvärr blev jag väldigt besviken, för det första var boken alldeles för kort, med en slutkläm av fortsättning följer, där jag helt enkelt tycker att Hilton kunde ha skrivit klart hela boken och givit ut den som en helhet, för nu känns den ganska så stympad. Det ska bli en trilogi, det känns som om man försöker pumpa folk på pengar istället för att skriva en helt färdig bok. Att man har ägnat en så lång artikel till denna bok är för mig en gåta. Att boken är bättre än 50 nyanser inte svårt att förstå (jag har inte läst 50 nyanser), och även att språket är bättre.
De heta sexscenerna var inte speciellt heta, då ska man läsa Simona Ahrnstedt istället, och som skriver klart bättre än Hilton.
Boken handlar om Judith som arbetar på en fin auktionsfirma, hon har en bra utbildning men får mest agera springsjas till sina chefer. Men när hon kommer på att chefen är inblandad i ett bedrägeri får hon sparken. Hon arbetar också ett par dagar i veckan som champagnefllicka på en bar, och i samband med att hon får sparken får hon en inbjudan att resa till Frankrike med en av sina gäster, hon tar med sig sin väninna. Väl där är det inte riktigt så kul att vara tillsammans med en fet gubbe som inte orkar någonting, så de söver honom med sömntabletter och champagne och lever loppan.
Nå, det blir inte riktigt som de tänkt sig, gubben är död när de kommer tillbaka, och väninnan reser tillbaka till London medans Judith flyr till Italien. Och sen försöker hon leva ett normalt liv men det funkar inte så bra. Hur som för att inte avslöja hela boken så träffar hon andra personer och får mycket pengar och dödar några stycken för att inte bli avslöjad. Och sen tar boken som sagt slut med fortsättning följer. Visst boken är lättläst och det tar några timmar att ta sig igenom den, stor stil och storpocket, enklar kan det väl inte bli. Men jag förstår inte riktigt hajpen.