Ant-man

Ant-man är ännu en Marvel-figur som har fått liv. Och som inte gjorde speciellt stort intryck på mig. Den lilla myran Ant-man ska hjälpa någon att rädda världen.

För mig var det absolut inte värt tiden att slösa på att se filmen, men så är jag inget fan av seriefigursfilmer.

Last Vegas

Last Vegas är en film om ett gäng gubbar 60+ som ska åka iväg till Las Vegas för en svensexa. Det ska vara en komedi, men tyvärr levererar den inte vad den lovar trots fyra stycken mycket bra skådespelare. De får liksom inte till replikerna, visst är det kul att se fyra gubbar som ‘borde’ sitta på hemma och spela bingo, åka till Las Vegas och göra det helt oväntade, att vinna pengar, ha stort party och flirta med unga tjejer, men det blir aldrig roligt.

Killarna växte upp tillsammans i New York, arbete, barn och familj har gjort att de bor i olika delar av USA, men nu ska den ständige ungkarlen Billy (Michael Douglas) gifta sig till slut med sin 30+ flickvän (till hennes pappas förtret) och de ska gifta sig i Las Vegas, men innan bröllopet bjuder Billy in sina kompisar Sam (Kevin Kline) som bor i Naples, Florida och Archie (Morgan Freeman) som bor hos sin son i New Jersey efter en lättare stroke att hämta deras vän Paddy (Robert De Niro) som fortfarande bor kvar på samma gata i Brooklyn, New York för en trip till Las Vegas för en svensexa.

Paddy har precis mist sin fru som han var gift med i över 40 år och sin ungdomsförälskelse, han har blivit en gammal surgubbe och han är arg på alla, men de lyckas lura med honom till Las Vegas. Och när de kommer dit visar det sig att de har glömt att boka hotellrum och hotellet de hade tänkt bo på renoveras. I baren på det gamla hotellet hör de härlig jazzmusik och  när de går dit ser de Diana (Mary Steenburgen) som på ålderns höst tagit jobb som nattklubbsångerska.

De tar sig till ett annat hotell med hjälp av Diana, för där ska kapellet där Billy ska gifta sig vara och Archie passar på att lägga upp sin pension på ett spelbord – $ 15 000 – för att spela ‘lite’. De andra blir förskräckta och försöker hindra honom, men Archie tycker att man lever bara en gång.

De får se honom förlora 9 000 dollar på ett bräde och blir helt förskräckta och ber honom att sluta spela och han går med på det, men när de räknar ihop hans marker visar det sig att han har vunnit $ 102 000.

För att göra en lång historia kort (ni får se filmen för att veta vad som hände sen) så erbjuder hotellet grabbarna en svit och de ställer till med världens fest. 50 cent gör ett litet inhopp för att klaga på gubbarna som stör hans sömn.

Det är lite romantik, det är lite flamsigt men aldrig riktigt roligt. Synd för det hade kunnat bli en riktigt bra film.

 

Mitt liv med Liberace – Behind the Candelabra

Mitt liv med Liberace är en sorgens historia om Scott Thorsons (Matt Damon) liv tillsammans med Liberace (Michael Douglas).

Scott arbetar med hundar på filminspelningar, går på gayklubb och lever ett relativt normalt liv som fosterhemsbarn hos Rose (Jane Morris) och Joe (Garrett M. Brown). Bob Black (Scott Bakula) tar med sig Scott till Las Vegas för att se en show med Liberace. Liberace blir intresserade av Scott och börjar en intensiv men försiktig uppvaktning. Till slut flyttar de ihop och Liberace köper allt till Scott, till slut vill han att Scott ska plastikoperera sig för att bli mer lik honom själv som ung, in kommer den galna kirurgen Dr. Jack Startz (Rob Lowe), som opererar om Scott, ger honom ‘bantingspiller’ och gör honom till knarkare samtidigt.

Det är en sorgens berättelse om en ung mans väg mot destruktivitet i ett liv i lyx o glamour och när han blir för gammal byts ut mot en yngre.

Filmen är baserad på Scotts bok Behind the Candelabra: My Life With Liberace. Jag tycker Steven Soderbergh har lyckat att göra personporträtt bra, det är avskalat, känslomässigt och så överdådigt glittrigt så att man skrattar av nervositet. Michael Douglas och Matt Damon är suveräna i sina roller som homosexuella män på 70-talet. Rob Lowes roll är helt galen, totalt sönderopererad kan han inte dricka sin drink utan allt rinner utanför.

Helt klart en sevärd film även om man går där ifrån tankfull och lite ledsen.