Så har man varit och sett årets snackis, Mad Max: Fury Road. Filmen har ju blivit omtalat för sitt feministiska perspektiv, vilket vi inte såg speciellt mycket av, men om man menar att det är feministiskt bara för att kvinnorna är starka och inga mähän, okej då är den feministisk.
Annars är det en film som vältrar sig i ren våldsåporr. Max (Tom Hardy) blir tillfångatagen av ett gäng som tar med honom till sin ‘kung’. Han blir använd som blodcentral.
Samtidigt ska en ny sändning av vatten (Max har blivit förd till Vattenstaden) skickas till Bensinstaden, och den är den fantastiska och beundrade Imperator (Charlize Theron) Furiosa som ska köra tankbilen. Men på väg till Bensinstaden viker Furiosa av från vägen och det blir en jakt utan like efter henne, för det visar sig att hon även har med sig kungens fem ‘fruar’.
Som sagt ren våldsporr, men också att kvinnorna är inga näpna våp, utan de kan hantera vapen, sköta sig själva och göra nytta. (Antar att det är det feministiska ujuj)
Ljudet var extremt högt vilket var lite jobbigt, eftersom filmmusiken var bl a rockmusik, speciellt i attackscenerna.
Gillar man våld på bio, gillar man Mad Max ska man absolut se filmen, men det är ingen film man kommer att komma ihåg som ett av sina bästa filmminnen.
Aurora Aurum - Var dag med mig 