Warm Bodies

Warm Bodies är en romcom, alltså en romantisk komedi och en zombie film. Man kan ju undra hur det kan gå ihop, men det gör faktiskt det.

Jorden har gått under i den stora akopalypsen, människor har blivit smittade av ett virus och blivit zombies och när man har varit zombies tillräckligt länge blir man ett benrangel.

R (Nicholas Hoult) är en annorlunda zombie, han tänker och funderar. Tillsammans med sina zombie kompisar vandrar han runt på en flygplats, runt runt. Han bor på en jumbojet och samlar på grejer.

Men på flygplatsen finns ingen mat (människor) utan han och zombiegänget går mot staden, där precis ett gäng med ungdomar har beordrats ut för att söka efter medicin. Och blir då så klart attackerade av zombiegänget. R dödar Perry (Dave Franco) och äter en bit av hans hjärna. När zombies äter människors hjärnor får de också deras minnen, och R får blickar av Julie (Teresa Palmer) och blir intresserad. Han räddar henne från att bli uppäten, tar med henne till sin jumbojet. Julia börjar inse att R inte är som alla andra lik som människorna kallars zombies.

Till slut måste Julie ta sig tillbaka till staden, men det hon inte vet är att hon är väckt R och hans hjärta börjar pumpa igen, och när de andra ser dem tillsammans börjar även deras hjärtan att pumpa.

R letar efter Julie, benranglen vill äta zombies med pumpande hjärtan och människorna vill döda zombies. Hur ska det gå? Får R sin Julie?

Som Julies pappa ser man John Malkovich.

Om man inte förväntar sig värsta skräckrullen, så har man riktigt roligt, det finns många snärtiga repliker, den är gullig och söt på ett tonårsromantiskt sätt, en riktig feel good film.

Transformers 3: Dark of the Moon

Jag och 250 unga nördar var och såg Transformers 3: Dark of the Moon på 14.40-föreställningen på Sergel igår. Nej vi såg inte 3D utan helt vanlig biofilm, 3D-salongen var knappt halvfull.

Det har gått några år fram i tiden från förra filmen, Sam (Shia LaBeouf) har gått ut college och söker jobb, och eftersom han är en hjälte och räddat världen ska han självklart ha ett jobb i paritet med det, tror han. Men ingen annan bryr sig utan han får till slut ett jobb på en postavdelning där Bruce Brazon (John Malkovich) är hans chef.

Han har också skaffat sig en ny flickvän Carly (Rosie Huntington-Whiteley) som har jobbat på engelska ambassaden och sedan fått jobb som personlig assistent till Dylan (Patrick Dempsey) en miljardär.

Okej vi börjar med det dåliga och det är Rosie Huntington-Whiteley, vad gör hon i filmen, en modell med botoxfyllda läppar så att hon knappt har en enda replik i hela filmen. Det är patetiskt att se att det enda hon gör är att hänga i Shia LaBeoufs arm hela filmen rakt igenom. Nej henne hade de kunnat skippa helt, det är löjligt att stoppa in en ‘snygg’ modell, det gör inget för filmen.

Annars lyste filmen i sin Transformers-anda som den skulle, det goda mot det onda, den lilla mot den stora.

Man får i filmen veta att det amerikanska rymdprogrammet helt byggdes upp pga att något störtade på månen på 60-talet. Man får se inklippta bilder när Kennedy håller tal till senasten och när Nixon pratat med austronauterna på månen. Helt klart en kul grej att de har vävt in det i storyn.

Autobots jobbar för CIA och Deciptions väntar på sin chans att ta över jorden.

Genom en rysk agent får de veta att det finns utomjordingar i Tjernobyl, hela styrkan med Lennox (Josh Duhamel) i spetsen åker dit och hittar en viktig apparat som har varit försvunnen sen kriget på Cybertron. Det visar sig att ett skepp skickades ut från Cybertron i sista minuten för att rädda viktigt material och med skeppet reste också Autobots ledare Senteniel Prime (röst Leonard Nimoy).

En expedition till månen görs och man hittar det kraschade rymdskeppet och Senteniel Prime.

Det är Sam som hela tiden har lösningar på problem och har idéer och förstår mer än CIA (såklart) men ses bara som en liten snorunge som är ivägen.

Men självklart så är han än en gång räddare av världen, men hur det måste du se filmen får att få veta .

Helt klart sevärd film och jag hoppas att man kan göra en fortsättning trots slutet 😉