Bagel Factory of Cape Coral

Jag älskar bagels, det är det godaste som finns, spelar ingen roll om det är en frukostbagel med jordnötssmör eller en lunch/middagsbagel med skinka, ost, lax eller något annat mumsigt.

Så när maten var så lyckad på Fish Tale sa jag till Joakim att vi måste testa bagelstället som också låg på 10 i topplistan, så vi åkte till Bagel Factory of Cape Coral.

Klockan är ca 12 när vi kommer dit, lagom för lunch alltså och i diskarna finns endast ca 10 baglar kvar, ganska konstiga smaker. Vi blev lite besvikna och personalen talade om att det hade gått åt mycket den dagen.

Men vi hittade en varsin bagel som vi kunde tänka oss att äta, jag tog en laxbagel (såklart) och Joakim tog en frukostbagel med stekt ägg, korv och bacon.

Och det var den godaste bageln jag ätit på länge. Så att ställt låg på 10 i topp var inte ett dugg förvånande.

Blue Giraffe

 

Häromdagen var vi ute på Sanible Island för att åka igenom J N Darlings refuge, det är en park som man vårdar för att spara på natur- och djurlivet. Efteråt ville vi såklart äta lunch och då åkte vi till Blue Giraffe som vi hade ätit på förra gången vi var på Sanibel.

Det var lika gott den här gången som förra gången även om det var lite varmare nu så vi föredrog att sitta inne mot ute förra gången.

Min nya favorit nu på semestern är att äta en vanlig sallad med något proteintillbehör, så även denna gång. House salad med räkor och som beställde jag vitlöksbröd till men det delade jag med Joakim eftersom det var så mycket. Joakim åt en clam showder.

Jag hade sett när vi kollade på menyn att det fanns en dessert som jag blev lite nyfiken på och sa till Joakim att vi kunde väl dela på en dessert, så jag beställde, peanut- and chocolat pie, mums vad gott det var.

Fish Tale Grill by Merrick Seafood

Jag brukar inte bry mig om listor och recensioner på kommersiella sajter som t ex tripadvisor eller liknande. Men i förra veckan skulle vi hitta någonstans att äta och inte på något vanligt snabbmatshak utan en trevlig restaurang. Jag sökte på dining Cape Coral / Fort Myers och fick  upp Tripadvisors 10 i topp. Vi bestämde oss för Fish Tale Grill my Merrick Seafood eftersom den låg som nr 1 på listan.

Och vi blev verkligen överraskade att listan stämde, vilken mat, vilken service och vilken upplevelse. Det var så himla gott och personalen var trevlig och hjälpsam.

Jag åt Shrimp Scampi som är en slags räkrätt med pasta och Joakim åt någon slags fisk med hummersoppa som förrätt, han var helt lyrisk.

Igår var vi tillbaka för att äta lunch, och då får man välja från lunchmenyn. Jag åt en house salad med räkor och Joakim tog något Japan-inspirerat plus en kopp med hummersoppa, till efterätt delade vi på en raspberry brulée. Och det var lika trevligt och gott trots att det var lunch.

Och efterrätten såg så smaskig ut att vi hann hugga in på den innan jag kom på att jag skulle fotografera

Crü

Här om dagen skulle vi ha lite lunch, Joakim ville åka till något ställe där det skulle gå snabbt, jag villl äta god mat.

Jag föreslog att vi skulle testa Crü,  (Facebook) eftersom vi hade ett ärendet i shoppingcentret Bells Tower Shopping.

I dörren till restaurangen står det att det är en fusion-restaurang, mellan amerikansk, fransk och asiatisk mat.

Vi tog ingen förrätt utan vi gick direkt på varmrätten, jag valde pilgrimsmusslor, ris och grönsaker, trodde nog att det skulle komma med separata högar på tallriken (se bild). Joakim valde ‘blue crab’ med ångad sparris.

Joakim sa att hans mat var god och jag smakade lite av krabban men den kändes ganska mesig, men min mat, där kan vi prata om fusion, det var stekt ris, med wokade grönsaker och stekta pilgrimsmusslor till perfektion, allt blandad i en lagom stark chilisås, wow vad gott det var. Och får man alltid pilgrimsmusslor tillagade på detta sätt i Florida är det min nya favoriträtt.

Bleu Provence

En av våra favoritrestauranger ligger i Naples, Florida. Förra gången vi var här i Florida hade vi varit på utflykt till Everglades och på vägen hem blev jag så sugen på en rejäl köttbit med bearnais. Jag letade på  gpsen och hittade denna restaurang – Bleu Provence.

Nu är vi tillbaka och självklart gör vi ett besök på vår favorit.

Denna gång började vi med ett varsitt glas champagne, förrätten var bay scallops (se bild), sen åt jag filé mignon med bearnais och potatisgratäng medans Joakim åt sea bass med tryffelpotatismos. Till efterrätt valde jag pavlova och Joakim en creme brulée. Eftersom Joakim körde fick han dricka vatten resten av middagen medans jag drack ett gott glas röd bordeaux till varmrätten.

Allt var perfekt, servicen är bra och personalen extremt trevliga och maten är excellent tillagada, mitt filé var så fin att man knappt behövde skära den trots att jag beställde medium-rare.

Och visst kostar det att gå på den här restaurangen, men det är värt varenda krona.

Om allt faller på plats, firar jag min födelsedag där nästa år.

#EFIT – Ett Foto I Timmen lördagen den 1 augusti 2015

Ett Foto I Timmen är precis som det låter, ett foto i timmen under en speciell dag, läs mer här

Det var ett tag sen jag var med, men den här gången har jag sett till att påminna mig själv för att vara med. Så kika in på min dag, på semester i Florida. Lämna gärna en kommentar.

Kl 8.30 – visst ja det var EFIT idag

Kl 9.30 – sitter och läser morgontidningen (väldigt konstig form på tidningen, avlång), stor nyhet är att en känd fotbollsstjärna blev arresterad pga felaktiga grunder och dessutom var det inte han som var den skyldige. Polischefen bör avgå och massor av poliser har blivit suspenderade. Spännande att följa både i tidningen och på TV-nyheterna.

Kl 10.30 – dags för en dusch och sen iväg till en stor loppmarknad

Kl 11.30 – många olika Monopol finns det

Kl 12 – dags för lunch, det finns många olika kiosker att välja mat från, för mig blev det quesidilla med kyckling och hemmagjord lemonad att dricka

Kl 12.30 – det är inte bara i gypsy wedding som de ha stooora klänningar

Kl 13.30 – nu är vi på TJ Maxx och kollar, det är en affär som tar in märkesbutikers restlager och säljer ut jättebilligt.

Kl 15 – nu är vi på best buy, vi  har pratat om att köpa nya kameror ist för att bara använda mobiltelefonerna

Kl 15.30 – nu är vi fikasugna, så då går vi till Panera bread, det här är en bear claw, som ett wienerbröd med nötfyllning

Kl 16.30 – hemma igen, nu är det skönt med ett dopp i poolen

Kll 17.30 – kollar in vilken bio vi ska gå på, det blir nog Pixels 3D, och man måste även välja vilken biograf man vill gå på, alla med olika förutsättningar

Kl 18.30 – biljetter är köpta och biogodis plus dricka, det här är en mellandricka, typ på över 1 liter

Kl 19:30 – bion ska börja 19.25 men först har det varit ca en halvtimmes reklam och nu kommer ca 20-30 min med förhandsvisningar av olika filmer, sen börjar filmen. Vi var inte många som såg Pixels, ca 15 st

Kl 21.30 – bion är slut och vi är utanför på väg till bilen

Kl 22.30 – hemma i huset efter en omväg via mataffären

Det här får avsluta min dag. nu är det bara en fika och sen är det läggdags. Tack för att du titta in och lämnade en kommentar.

Footloose på Broadway Palm Dinner Theatre

Press Photo: ”Footloose” at Broadway Palm

Vi hade verkligen sett fram att få gå och se Footloose, att man sen gör det på en middagsteater (Broadway Palm Dinner Theatre) gör det lite extra roligt. Inte för att maten är på topp utan för att det är en rolig grej.

Man börjar med att äta och det är buffémat, eller smörgåsbord som vi kallar det för i Sverige. Salladsbuffé, hot buffé och dessertbuffé. Själv höll jag mig till salladen.

Efter ca 2 timmars ätande, börjar föreställningen och den är ju den man kommer för.

Ren och hans mamma måste flytta hem till hennes bror, som bor i en liten håla i ‘the midwest’, eftersom Rens pappa har stuckit och mamman har inte råd att försörja sig och Ren på sin lön.

I staden är det förbjudet med dans och musik pga en olycka som hände 5 år tidigare. Men Ren lyckas övertyga pastorn och stadsdelsnämnden att de har fel och allt blir till slut ett lyckligt slut med massor av dans och sång.

En musikal är alltid trevligt att se, men man kan inte komma ifrån att en film eller en bok kan ge ett större innehåll och mening. Jag är glad för att jag hade sett filmen innan, även om jag behärskar engelskan så var det svårt ibland att hänga med när de sjöng och pratade på scenen.

Resedag (7 o 8/9)

Äntligen hemma!! Resan hem gick bättre än förväntat.

Vi startade från hotellet strax efter 10, det var lite tidigt men vi hade ändå inget för oss och var klara för att sticka iväg.

Packade in alla väskorna det fyllde både bagageutrymmet och baksätet.

GPSen på return car Alamo.

Trafiken gick lätt eftersom det var Labour Day och vi kom fram efter ca 1 timme.

Plocka ut allt bagage, få ett godkännande, flytta bagaget till bussens pick up plats, lasta in väskorna och sen iväg till flygplatsen.

Ur med alla väskorna, som tur var var busschauffören hjälpsam. Sen bärhjälp på flygplatsen. Man betalar en dollar per väska och får väskorna flyttade av en trevlig person som även då vet den direkta vägen till incheckningen till det flygbolag man åker med.

Och så fick vi betala övervikt – 200 dollar. Men vi hade räknat med det, den väskan jag hade köpt som handbagage var vi tvugna att checka in eftersom den vägde över 8 kg. Vi var även tvugna att kontrollväga vårt andra handbagage där datorerna var. Det vägde 8,5 kg men det gick igenom som tur var.

Efter incheckningen gick vi direkt igenom alla kontrollerna och då var det runt 3 timmar kvar till boarding.

Vi började med att äta, tyvärr var den bättre restaurangen stängd pga Labour Day (hur kan man stänga en restaurang på en flygplats pga helgdag?) För mig blev det McDonalds och mannen åt pizza.

Vi bara satt och njöt av att vi snart skulle få borda flygplanet. Efter maten tittade vi i butikerna som finna innanför säkerhetskontrollen.

När jag började flyga till Florida (Miamia flygplats) för ca 14 år sedan, fanns det ingen säkerhetskontrollen, man checkade in, strosade runt bland butiker, restauranger o barer tills det var dags att gå till flighten, skulle man till Europa eller övriga världen fick man gå genom passkontrollen men det var allt.

Idag är hela flygplatsen ombyggd och säkerheten är sjukt minutiös. Man måste t o m ta av sig skorna när man ska säkerhetskontrolleras och självklart scannas skorna också.

Hur som hur vi hittade t o m en underbar liten present till dottern på flygplatsen.

När vi kom till gaten gick jag fram till disken och frågade om vi kunde köpa upp oss med våra SAS bonuspoäng. Tyvärr har Lufthansa ingen kontakt med det bonussystemet med kvinnan på Lufthansa skulle kolla om vi kunde få ett par platser med bättre benlängd.

Efter ca 5 min blev vi uppropade och hade blivit framflyttade till platser längst fram så att man har en vägg framför sig. Det är skönt för då slipper man att någon fäller ned ett säte rakt i lunchen.

Folk var helt hysteriska att få gå ombord på planet. De stod i kö säkert 20 min innan boardingen skulle börja och de var dessutom försenade så vi fick inte boarda förrän vid 15.15.

Vi brukar vänta tills den värsta rusningen är över innan vi går ombord, planet går i alla fall inte förrän alla är ombord 🙂

När vi kommer fram till våra platser är det en barnfamilj som håller på och krånglar, till slut blir jag irriterad och säger med hög röst,  I know our seats, we can sat down now.

Då tar en flygvärdinna tag i mannen och säger, ursäkta men kan vi gå åt sidan. Vi fattar ingenting. Då tar hon fram ett par boardingkort och säger att de har gett barnfamiljen våra sittplatser eftersom de behövde dem, men att vi får sitta längre fram  i planet (det här var rad 42, väldigt långt bak), vi skulle få sitta på rad 23 i business class.

Vilken överraskning, och utan att behövs slösa bort några poäng. Vilken njutning det var att få sitta i ordentliga säten, utan att känna sig inklämd. Vi behövde inte ens vara uppklädda, både mannen och jag resta i pyjamasbyxor för bekvämligheten.

Vilken service, det var cuvée innan vi startade, vita dukar och porslin, glas o riktiga bestick till maten. En menu att välja från, bra mat, ingen varm folielåda att krångla upp och bränna och spilla sig på. Ett urval av viner, både vita och röda plus en champagne. Ja ett rent lyxliv.

Det var tre förrätter att välja mellan, tre varmrätter och tre desserter. Desserterna kunde man dessutom få smaka på alla om man ville.

Vid varje plats fanns det en TV med urval av filmer, radio, TV-program och TV-spel.

Sätet gick att fälla till en säng. Dunkudde och quiltat täcke, nej det är verkligen inte samma sak som att resa i ekonomiklass.

Läs mer om Lufthansas business class

Hur som hur var det bra mycket lättare att resa över Atlanten på det här sättet. Jag sov väl två timmar sedan tittade jag på film, jag hann med tre stycken.

The Boat that Rocked, Hangover och Bride Wars. Om du vill veta vad jag tyckte om filmerna gå till filmrecensioner i min blogg.

Vi var i Frankfurt i tid och eftersom vi nu satt i business class kom vi fort av planet, vi hade lite mer än en timme på oss att ta oss till gaten för flyget till Stockholm.

Första stoppet är passkontrollen, två sömninga stackare sitter och kollar passen på alla som kommer utanför Europa.

Sen höll vi på att gå fel när vi skulle svänga av till vår gate, som tur var nästa passpolis lite uppmärksam och frågade vart mannen var på väg, annars hade vi missat flyget.

Ny säkerhetskontroll och vi kom lagom till när incheckningen började. Trappor ned och sen buss till planet.

Usch vad trött jag var. Det blev någon konstig frukost i form av en ostfralla och så fick man välja vad man ville dricka, jag tog ett glas cola (behövde lite socker)

Jag somnade och vaknade när de började prata i högtalaren att vi var på väg in för landning i Stockholm.

Vi fick våra väskor ganska fort, ut för att ta en taxi och sen hem. Äntligen hemma. Pussa på katterna och pyssla lite.

Gick och la oss vi 12-tiden och sov 3-timmar. Sen kom monstergänget och det blev presentutdelning. Det verkade som alla gillade sina presenter.

Stumpan var med och fick sin nya fina klänning, hon var jättesöt i den.

När monstergänget åkt hem prata jag en stund med dottern i telefon, vi kollade på de inspelade avsnitten av True Blood. Och jag somnade så klart. Sov väl någon timme.

Vid 12-tiden på natten la vi oss igen och nu är jag vaken fyra timmar senare. Jetlag är inte kul. Mannen kan sova, jag avundas honom.

Sista dagen (7/9)

Sista dagen spenderade vi med att bara ta det lugnt på morgonen.

Vi bestämde att vi skulle gå på bio och se GI Joe på eftermiddagen.

Och det var slöseri med tid, snacka om skitfilm. Efter en timme gick jag ut och promenerade runt i köpcentrumet. Jag handlade en ny handbagage-väska till mig, så att vi kunde packa ner grejer som vi lagt i dataväskan. Så passade jag på att köpa en recharger-center, en filt och en tröja till mig.

När mannen kom från bion gick vi och köpte en skjorta till honom.

Dags för någon slags lunch/middag. Vi bestämde oss för Applebee’s.

På vägen dit såg vi att det var oväder på gång igen. Antagligen över Everglades. Vi märkte i alla fall inte av det.

Och så såg vi Pirate Bays högkvarter, tänka sig, inte visste vi att det låg i Ft Lauderdale.

Nu är allt i princip packat utom det sista som är hygienartiklar, det vi har på oss. Sen sticker vi imorgon vid 11-tiden. Planet går inte förrän 15.40 men vi vill ha gott om tid på oss att lämna bilen, checka in och hinna äta en lunch innan det är dags att gå ombord.

Sen blir det tuffa 12 timmar om inte mer, innan vi är hemma i lägenheten och hos kissarna.

Jag längar efter min säng, mina kuddar, kissarna och svensk mat och svensk frisk luft.

Nej jag är inte otacksam, bara hemlängtan.

En sak som vi märkt mycket av att det är fler hemlösa nu än tidigare, nästan i varje korsning står det hemlösa och tigger. De ser oftast propra och nyktra ut. En del av bankcrashen i USA.

Nästa blogg blir en hemrese-blogg förhoppningsvis.

Näst sista dagen i Ft Lauderdale (5/9)

Idag visste vi inte vad vi skulle göra. Jo vi skulle köpa bagagestrappar så att väskorna inte faller i delar på bagagebandet. Men annars ingenting.

Vi kan inte handla mer, det finns inte mer utrymme i väskorna och vi kan inte köpa fler väskor, då får vi säkert betala övervikt och det vill vi inte.

Vi tänkte vi skulle kolla in Stranahan house, men det var stängt för reparation under september.

Vi parkerar för att hitta ett ställe att äta lunch på. Jag hade siktat in mig på en fransk restaurang, tänkta att man kunde få något gott med riktigt pommes och bearnais sås och ett glas champagne. Tji fick jag, de hade någon speciell lunchmenu som inte alls passade mig.

Det var bara att fortsätta att leta, vi hamnade till slut på the Floridian Restaurang, en diner som legat där sedan 1957.

Typisk amerikansk mat, med andra ord inte speciellt spännande.

 Efter maten gick vi till en tobaksaffär och spelade på lotto.

När vi promenerade där på Las Olas hörde vi bakom oss Exscuse me, det kommer en dam joggandes med en stroller. Men det är inget barn i det utan en hund.

Tanten joggade inte speciellt fort så hunden hade säkert kunnat sprungit med i ställer för att suttit i vagnen och tjockat till sig. Amerikanare är underliga människor.

Vi hittade också en chokladeria Schoklad där på Las Olas, det var argentinare som hade affären, mums vad gott det var, smakade som hemma i chokladbutikerna.

Tillbaka till bilen och sen körde vi till Walmart för att köpa baggagestrappar.

Hemma igen, funderar på bio men det blir nog en hemmakväll. Längtar hem och är trött.

 Flotta bilar stod parkerade på gatan