Etikettarkiv: Charlie Hunnam

Crimson Peak

crimson-peak

Crimson Peak är en skräckfilm, påstår dom i alla fall. Jag är inte speciellt förtjust i skräckfilmer, men tittar gärna på filmer som är lite övernaturliga, typ häxor, zombies, varulvar och vampyrer.

Mannen hade tjatat om att vi skulle se den här filmen men jag sa nej eftersom del Toro har regisserat den, dels tycker jag han oftast gör ganska långrandiga filmer och skräck ska ju vara hans gebit, så nej tack. Men till slut gav jag med mig då jag tänkte att den inte kan vara värre än Penny Dreadful och det var den verkligen inte. Den var TRÅKIG, man kan undrar var skräcken var. Den enda otäcka scenen i mitt tyckte var i början, när flickans mamma kom tillbaka som spöke och satte sig i hennes säng och smekte henne över armen, resten var bara … ingenting.

Edith Cushing (Mia Wasikowska) är en rik flicka i den amerikanska sociteten, Thomas Sharpe (Tom Hiddleston) är en engelsk baronet som lägger an på Edith, han vill gifta sig med henne men pappan säger nej. Pappan råkar ut för en olycka och Thomas kan gifta sig med Edith och de åker till hans slott i Englands ödemark. Det är ett fallfärdigt ruckel med konstig källare och tinnar och torn. Edit blir förbjuden att gå än hit och än dit. Tillsamman med det nygifta paret bor Thomas syster Lucille (Jessica Chastain). Konstiga ljud och konstiga rörelser i skuggan gör att Edit får tillbaka sina mardrömmar och blir sjuklig, som tur är kommer hennes barndomsvän doktor Alan McMichael (Charlie Hunnam). Ja det var väl i stort hela filmen.

 

Lämna en kommentar

Under Film/TV

Pacific Rim

pacificrim

Pacific Rim är en sci-fi film som där hotet från den yttre rymden inte kommer från himlen utan från underjorden. Det har skapats en spricka på havets botten som också är en dimensionsbarriär och det kommer upp stora monster som attackerar jorden och dess befolkning. För att kunna bekämpa dessa stora monster har man skapat egna stora monster, attackmaskiner som styrs av två stycken människor.

Från SF.se: ”Det började med att enorma monster plötsligt kom som från ingenstans och plågade mänskligheten med härjningar, som kostade miljontals människoliv och hotade utarma jordens resurser. För att stoppa dessa kaiju började världens nationer att bygga jättelika robotar, jaeger, som med mänskliga piloter bekämpar monstren med en kombination av råstyrka och intuition. Men inte ens en armé av jaeger kan stå emot de skoningslösa kaiju. Kriget är nästan förlorat när man sätter sitt sista hopp till en skrotad jaeger som måste styras av en pensionerad pilot och en ung rekryt. Människans tid på jorden verkar närma sig slutet.”

Någonting som jag funderat över är varför alla framtida sci-fi filmer alltid utspelas i ett degenerat Japan eller Hong-Kong?

Men till filmen, vad tycker jag? Jag hade låga förväntningar på filmen eftersom jag inte är en stor fan av del Toro som regissör. Men jag blev överraskad, visst det är ingen film som jag tänker att vad synd att jag har sett den då har jag inte den att se fram emot, men det var en helt okej sci-fi film, även om ca 75% av filmen består av slagsmål mellan utomjordiska monster och jordiska metallmonster.

Många kända namn finns med på rollistan och det verkar som del Toro har en favorit i Ron Perlman som i denna film spelar Hannibal Chau – en asiatisk svartabörshandlare.

Det jag tycke förstörde det mäktiga, mystiska, svarta i filmen är de två vetenskapsmän (Dr. Newton Geiszler (Charlie Day) och Gottlieb (Burn Gorman) ) som är två nördiga och extremt skämtiga typer som har rappa och ‘roliga’? repliker, allvaret med hotet från underjorden försvinner lite med dessa två rollfigurer.

Det finns ett avsnitt i filmen som jag tycker trots allt visar på del Toros storhet, det är berättelsen om Mako Moris (Rinko Kikuchi) förlust av föräldrarna, som man får se när hon kopplas samman med Raleigh Becket (Charlie Hunnam). Där man ser den lilla flickan gråtande på en söndertrasad gata i Tokyo och det stora monstret kommer och hur hon springer, gråter och försöker gömma sig bakom en sopcontainer. Det är mäktigt och gripande.

 

 

Lämna en kommentar

Under Film/TV