Den nya människan av Boel Bermann

Den nya människan av Boel Bermann läste pga att jag fick en rekommendation att jag nog skulle gilla boken plus att det var en vän till en vän som hade skrivit den. Men, jag blev ganska besviken, det var inte alls som jag hade trott och boken uppfyllde inte mina förväntningar på en framtidsroman.

Så här skriver adlibris om boken: ”Vad händer när barnen som föds inte är vanliga barn?
”Jag har dödat ett barn.
Det är vad de säger till mig här på polisstationen, i förhörsrummet.
Inombords skriker jag.
– Det var inget barn jag dödade. Det var något helt annat. Kan ni inte se det?”
Året är 2014 och inga barn föds längre. Världen är i chock, lamslagen över vad som sker. Efter några år börjar kvinnorna plötsligt bli gravida igen, men de nya barnen är inte som barn brukade vara. De leker inte, de iakttar i stilla tysthet.
Mot sin vilja blir Rakel involverad när hon råkar döda ett barn. Hon är en av de första som inser att den nya människan är ett hot mot mänsklighetens hela existens.
Fler och fler nya barn föds och de har en snabbare utvecklingstakt än vanliga människor. En brutal incident på Rakels arbetsplats ställer hennes tillvaro på ända. Rakel flyr, bort från ångest och sviken kärlek. Men i jakten på tröst i tillfälliga förbindelser och berusning händer det som verkligen inte får hända.”