Plötslig hörselnedsättning

ora_preview

Ibland känns min blogg som en medicinblogg, jag har bloggat om min gastric bypass operation, om min knäoperation och lite grann om hur det är att leva med kronisk smärta som fibromyalgi plus depression. Däremellan försöker jag blogga om det som intresserar mig och det är böcker, film och konst.

För ca 1,5 vecka sedan vaknade jag av att vänstra örat kändes konstigt, det kändes som om jag inte hörde och det surrade skitjobbigt. Men jag gick till jobbet ändå men efter halva dagen var jag tvungen att gå hem eftersom jag blev så trött av allt surrande. På lördagen låg jag hela dagen, helt utslagen av ljudet i vänstra örat, jag var dessutom yrslig och mådde illa. På söndagen mådde jag lite bättre, men jag hörde fortfarande dåligt. På måndagen stannade jag hemma från jobbet, jag kände att det här funkar inte att sitta på jobbet  med surret i örat plus att inte höra, dessutom skulle de komma med vår nya diskmaskin o tvättstapel, så JK kunde gå till jobbet och jag var hemma läste mail och väntade på leveransen, men han stannade också och jobbade hemma.

Jag ringde också till vårdguiden på morgonen och den syrran jag pratade med tyckte det lät som om jag hade vaxpropp (vilket jag aldrig haft i hela mitt liv) så JK åkte iväg och köpte grejer så att jag skulle kunna fixa det. Och det blev ju såklart inte bättre faktiskt nästan värre. Jag ringde vårdcentralen på eftermiddagen och syster där sa att jag absolut inte fick göra några fler försök med att ta bort en ev vaxpropp, jag kunde t ex ha öroninflammation, nu hade de inga tider kvar men hon tyckte jag skulle komma in på den öppna mottagningen på tisdagmorgonen.

Sagt o gjort, tisdag morgon och vårdcentralen nästa, JK följde med mig, eftersom jag kände mig yr och ostadig vågade jag helt enkelt inte att ta mig till doktorn själv. Efter en stunds väntan fick jag träffa en jättetrevlig AT-läkare som tog sig an mig med liv o lust, hon gjorde alla möjliga undersökningar, dels för att utesluta att det kunde vara något neurologiskt. Till slut skrev hon en remiss till Öron- näsa och halsmottagningen på Södermalms Läkarmottagning.

När jag var klar hos doktorn var JK tvungen att åka till jobbet, men eftersom dottern hade opererat halsen förra veckan kom hon in och åt frukost med mig medans vi väntade på att mottagningen skulle öppna så att jag kunde få boka en tid.

Kl 11.40 fick jag en tid till doktorn och när jag till slut kom in till honom gjorde han i stort sett samma typ av undersökning som på vårdcentralen plus att han kollade mina ögonrörelser med en kamera. Han konstaderade att min vänstra öga hängde inte med som det skulle och det var tydligen ett tecken på att man hör dåligt på samma öra.

Han ville att jag skulle komma tillbaka nästa dag för att göra en  hörsetest och träffa honom. Dessutom ville han att jag skulle börja med en stark kortisonbehandling för det kunde hjälpa.

På onsdag förmiddag var jag tillbaka på läkarmottagningen för att göra hörseltestet, det gick bra, tror jag. Och efteråt fick jag träffa doktorn och eftersom de kollar hörseln på båda öronen jämför de det ‘friska’ örat mot det som man tror är dåligt och då visade det sig att jag hörde sämre på det vänstra örat och främst diskantljud.

Doktorn konstaterade plötslig hörselnedsättning. Problemet var att när jag var hos honom mådde jag ganska bra och kände att det här går över. Doktorn frågade om jag behövde något och jag tyckte men äsch allt är ju så himla bra (typiskt mig som alltid ska vara så djävla duktig) och jag fick en ny tid i december för ny hörseltest och besök.

På eftermiddagen kom bakslaget, surra och huvudvärkt och ren o skär utmattning. Jag kände att jag ville vara hemma från jobbet resten av veckan men hade också en hel del att göra så jag kände att jag inte kunde, så jag gick till jobbet på torsdagen och på kvällen var vi på gymmet för vår första instruktion. Jag mådde helt klart piss och undrade hur jag skulle orka fredagen. Jag skulle ha möte med min chef och pallrade mig iväg men kände efter halva dagen att nu går jag hem. Och det var skönt, även om det surrar som fan och det är svårt att koppla av.

Och nu är vi här idag, måndag, läkarbesök på vårdcentralen då jag ska be om att få bli sjukskriven, i alla fall minst på halvtid ett tag frammåt för att orka med.

För nu har jag läst in mig lite på plötslig hörselnedsättning. Man vet inte vad det beror på, det händer, och försvinner det inte efter en vecka, brukar det bli permanent. Har man förlorat diskantljudet, blir det permanent.

Läs mer om plötslig hörselnedsättning, 117.se, wikipedia, karolinska.se.

Avhandling om användandet av kortison vid plötslig hörselnedsättning i Auris

Annonser

3 kommentarer

Filed under Hälsa & Skönhet

3 responses to “Plötslig hörselnedsättning

  1. Jag känner att jag får det stöd jag behöver från vårdcentralen och önh läkaren, nu får vi bara hoppas att det går över.
    Men som det känns just nu beror hörselnedsättningen på stress, vilket inte känns så bra.

    Gilla

  2. Sofie

    Jag är glad att läkaren på värdcentralen ändå har tagit det hela på allvar och hoppas att du får den hjälp du behöver.

    Gilla

  3. JK

    Det är så viktigt med bra bemötande och person som brinner och bryr sig. Finns många som inte borde jobba med människor. Speciellt om man är i en utsatt och jobbig situation och behöver hjälp.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s