Gateau Sockenplan

Gateau Sockenplan är en favorit att gå och ta en fika, stället har bara tre bord för egentligen är det en brödbutik.

Sofie och jag åker ganska ofta dit för att ta en fika och prata bort en stund. Dels för att de har gott te där och dels för att de är lyhörda och kan göra en macka på det sättet man vill ha den.

Nackdelen för vegeterianer är att de flesta bakverken innehåller gelantin.

Min nya favorit är den hallonmoussebakelsen som ni ser på bild ovan.

De har gott bröd, surdegsvarianter, och Joakim åker ofta ner till dem på helgen för att köpa gott frukostbröd.

O’Learys Götgatan

Joakim och jag var på väg till Ringen Centrum när vi passade på att smita in på O’Learys Skanstull för att äta middag.

Servitrisen mötte oss och frågade vilken match vi ville se. Vi såg nog ut som fågelholkar i ansiktet, vi sa att vi ville äta. Tydligen visades olika matcher på olika TV-skärmar. Vi sa att vi kunde tänka oss  hockey men det visades inte, så vi fick lida oss igenom någon fotbollsmatch. Nej man behöver inte titta, men av någon konstig anledning så dras ögonen till Tv-skärmen trots att det inte är något man vill se.

Vi fick beställa dricka på en gång, jag ett glas vatten och Joakim sitt favoritöl, Samuel Adams. När drickan kom fick vi också en korg med popcorn.

Och sen satt vi där, och satt där och satt där. Det kom in lite mer folk som fick sätta sig men ingen kom och tog vår beställning. Nu hade vi inte speciellt bråttom och var ganska hungrig så vi var ju inte jättesugna på att gå någon annanstans.

Till slut kommer servitrisen och säger Oj ni har ju inte fått beställa.

Jag beställde New England Crab Cakes och Joakim tog en Larry Bird Sandwich. Till krabbkakorna ingick det inte någon pommes så jag beställde till det.

Det tog inte så lång tid att få maten (som tur var), mina krabbkakor såg ut som några platta fiskbullar. Det var helt okej smak på dem, men att titta på dem var ingen höjdare. Joakim gillade sin sandwich men det är ju en rätt som har alltid funnits på O’Learys.

Om jag ska vara ärlig tycker jag inte att det var värt dom pengar vi betalade för maten.

Beautiful Creatures

Beautiful Creatures är en ny ungdomsfilm i Twilight-saga-andan. Kanske lite mer tillåtande att unga människor har sexuella känslor.

Ethan Wate (Alden Ehrenreich) drömmer varje natt om en ung kvinna, han får aldig se hennes ansikte i drömarna.

Lena Duchannes (Alice Englert) är nyinflyttad och ska snart fylla 16 år. Ingen gillar Lena, alla är lite rädda för henne, hennes morbror Macon Ravenwood (Jeremy Irons) lever ensligt på ett fallfärdigt plantage.

Men Ethan blir kär i Lena, men varken staden eller familjerna godtar deras kärlek.

Filmen är bra, skådespelarna kanske lite för gamla för att spela tonåringar och självklart slutar filmen med en cliffhanger. Vill jag se nästa film, självklart vill man veta fortsättningen.

Filmen är baserad på boken Beautiful Creatures D.1 : mörka drömmar, livsfarlig kärlek av Kami Garcia och Margaret Stohl.

Alltigenom död av Charlaine Harris

Alltigenom död av Charlaine Harris är den 7e boken om Sookie Stackhouse och True Blood-gängen. Nu finns det inte alla några likheter kvar med TV-serien mer än rollfigurerna.

Den här gången har drottningen Sophie-Anne, drottning av Louisiana, flera hundra år gammal men i en 15-årings kropp, kallat Sookie att närvara vid den stora vampyrkonferensen, den där drottningen bl a kommer att bli anklagad för kungen av Arkansas död.

Onda krafter gör allt för att störa konferensen, och Sookie är där för att lyssna av människorna och deras tankar.

Den här boken är spännande och en extra ordinär historia som det på sätt och vis är synd att de inte tagit med i TV-serien.

Coffee Paus

En lördagmorgon bestämde Joakim o jag att vi skulle gå ut och äta frukost, det blev Coffee Paus Södermannagatan.

Mellan 9-11 har de frukostpaket man kan välja på, den lilla frukosten är kaffe/te med en macka och den stora frukosten är kaffe/te, macka, yoghurt och juice. Man också köpa äggröra och gröt och man vill ha en ännu stadigare frukost.

Nackdelen med caféet är att det är barnvänligt vilket betyer att vid 11-tiden på förmiddagen är det fler barnvagnar inne på stället än folk och ganska livligt pga alla småbarn. Så vill man äta en frukost i lugn och ro går man inte dit.

Personalen är trevlig, och hjälper till så gott de kan. Tyvärr så är de gröna te-sorterna bara massa blandningar, det finns inget rent grönt te, eller en enkel blandning med bara citron.

Mackorna är färska och goda, bakverken standard som finns på de flesta caféer idag, morotskaka, brownie och stora amerikanska cookies. Vilket gör det lite tråkigt.

I det stora hela var det helt ok att äta frukost där, men det kommer inte bli mitt stammis-fik.

Bronco’s Bar & Restaurang

Bronco’s Bar & Restaurang är en pittoresk krog på Tegnergatan 16. När man kommer in förflyttas man bak i tiden. Det är mest stammisar som besöker stället, allt för att ta en öl till att äta husmanskost i gigantiska portioner.

Att vi valde att äta där, var för att vi skulle till ett annat ställe på Tegnergatan och behövde äta innan. När vi tittade på menyn i fönstret såg jag att man kunde få barnportioner av den vanliga maten, och eftersom jag oftast äter en halv vuxenportion hoppades jag på att jag kunde få beställa en barnportion.

Vi blev hänvisade ett bord och frågade servetrisen om jag kunde få beställa en barnportion och det var inga problem.

Personalen var väldigt trevlig och serviceminden, om än lite stressade eftersom en ölpump hade gått sönder, vilket de kom och förklarade.

Jag beställde Chicken Indienne och Joakim pyttipanna. När min mat kom in var det en vuxenportion, i alla fall i mina ögon. Det var gott och vällagat men mycket. Jag tänkte lite oroligt att de kanske hade gett mig en vuxen portion i alla fall.

Men när notan kom hade de tagit betalt för en barnportion – 57 kr. Så jag fick en doggybag med mina rester.

Vi kommer med all säkerhet att besöka stället fler gånger och då kanske ha lite mer tid på oss än den här gången.

Tidigare ägare av Bronco’s var Lennart Hoa-Hoa Dahlgren, svensk mästare i tyngdlyftning.

Indiska Källaren

Indiska källaren på Ölandsgatan är en populär indisk restaurang på Söder. Den är så populär att när Metallica spelar i Sverige vill de alltid ha sin mat från Indiska källaren.

Jag är jag ingen fan av indisk mat, men när vi alla skulle ha något att äta efter flytten, passade det att äta indiskt, Sofie för att hon är vegeterian, Joakim och Johan för att de gillar indiskt och jag orkade inte springa runt och leta efter något annat.

Men jag blev positivt överraskad, maten var god och vällagad, jag åt Biriani. T o m Joakim blev överraskad, han tog Vegetarisk Thali, där man får ett urval av deras vegetariska rätter. Sofie tar alltid Kofta (Kopta)

Trots att det är en källarlokal så var det fräsch och fint i restaurangen. Personalen ger gärna tips om vad man kan äta och vågar säga sin personliga åsikt om maten.

När vi satt och åt, sjöng kocken indiska kärlekssånger.

Café Vero

När vi flyttade använde vi oss av flyttfirma. När Sofie och jag hade åkt från Högdalen och kom till lägenheten kände vi oss ganska mycket ivägen eftersom vi inte kunde hjälpa till med något, så vi bestämde oss för att gå och ta något att äta. Valet föll på Café Vero.

På helgerna kan man äta brunch där, och då finns det flera olika menyer att välja mellan, Sofie valde den vegetariska.

Själv tog jag en bagel (såklart). På Sofies tallrik var det en rejäl äggröra, två tjocka amerikanska pannkakor, rostat bröd, en skiva ananas, sylt och färskoströra. Dessutom finns det lönnsirap.

Det var en så pass stor portion så när Joakim kom kunde han äta upp hennes rester och ändå bli mätt.

Det kommer mycket folk till Café Vero och ibland kan det vara svårt att få plats.

Personalen är trevliga och hjälpsamma, och man kan oftast be att få något special om man vill ha det.

Valentindikt

Det här dikten fick jag av JK på Alla Hjärtans Dag

When time passes me by and turns on my toe
You are there for me and mend all my woes.

When I’m down in my luck and feel like I’m stuck
You will take my hand and say, what the fuck.

When I’m bad and the things I do make’s you sad
I will look into my heart and see that I am mad.

But in the end there is only one thing that’s count
My love for you that’s like an eternal fount.

Älskar dig Annika 🙂

True Blood – Stendöd av Charlaine Harris

Stendöd av Charlaine Harris är den sjätteboken om Sookie Stackhouse som TV-serien True Blood är baserad på.

Så här långt har bok och TVserie  gått isär för länge sen, grundfigurerna är lika men annars är det två helt olika historier.

I denna bok har Sookie åkt till New Orleans för att ta hand om dödsboet efter sin kusin Hadley som var älskarinna åt Drottningen av Louisiana.

Hon är smått förälskad i hamnskiftaren Quinn men de hinner inte inleda något förhållande för han är eventfixare av stora mått och Sookie är kallad till Drottningen.

Det visar sig att det blir inte så enkelt att ta hand om dödsboet som Sookie hade hoppats på utan hon blir inblandad i vampyrpolitik av högsta mått. Det krävs häxbesvärjelser, hjälp från hamnskiftare och Eric – sheriffen i Shreveport för att lista ut komplotten mot Drottningen.

Än så länge är det fortfarande spännande att läsa böckerna och att se TV-serien och jag ser fram emot att få läsa de andra fyra böckerna och se fortsättningen på nästa säsong.