Häromdagen skulle jag gått på dejt. Men istället tackade jag nej.
Efter en lång kontakt på nätet (ca 3 mån) träffades vi hemma hos honom för en pizza och massa prat. Kul kille men det klickade inte riktigt.
Av en händelse var jag någon vecka senare vid hans jobb och vi möttes lite snabbt och pratade lite. Inget klick.
Han pratade hela tiden om hur mycket han gillade mig och ville träffa mig mer och jag kände hela tiden att det var väl inte så bråttom.
Till slut gav jag med mig för att träffas igen, men nej jag kände att jag inte kunde spela spelet längre utan fegade med att skriva ett mail att jag backade ur och att jag inte hade det intresset att träffas mer.
Jag fick svar med okej och ha det så bra men jag kunde läsa mellan raderna hans besvikelse.
Själv kände jag mig mest lättad.
Aurora Aurum - Var dag med mig 
Jag antar att när man har ett förhållande som ändå varat i tio år som vårat så har man högre krav. Jag känner också att det ska ge något. Varken du eller jag är några som slänger ut oss hur som helst.
GillaGilla