Fastlagsris eller Påskris

Nu närmar sig påsken med stormsteg och inför den tar man in ett ris med fjädrar.

Men var är egentligen betydelsen med att ta in ett ris?

Jag hade för mig att det är en hednisk tradition med att man ska se livet spira, men när jag läser på wikipedia ser jag hur fel jag har

”Påskris är kvistar, vanligen från björk, som ofta tas in i hemmen och pyntas till påsk, ungefär som en påskens motsvarighet till julgran. Påskriset kopplas till Jesu intåg i Jerusalem, och de palmblad som ströddes framför honom på marken.

Fastlagsris förekom i en gammal sed från 1600-talet som innebar att man risade varandra, det vill säga att husfadern piskade familjemedlemmarna med riset, antingen på Fettisdagen eller Långfredagens morgon. Det skulle vara en symbolisk påminnelse om Jesu lidande. Risningen har även påståtts vara livsbefrämjande och lyckobringande. Risandet övergick under 1700-talet i en lek där barnen piskade sina föräldrar på morgonen och där sjusovarna utsattes för risbastu. Alltså likt den finska bastutraditionen. Oftast användes björkris, även om annat ris förekom. Från 1700-talet slut skulle fastlagsriset även vara dekorativt och var ofta utsmyckat med färgglada band, pappersblommor och annat pynt. Ibland försågs det även med färgade pappersremsor innehållande rim. Påskfjädrarna kom dock inte till förrän under 1800-talets mitt, och blev vanligt förekommande först på 1930-talet. I Stockholm såldes även färdigpyntat ris, åtminstone från 1870-talet. De rika barnen kunde köpa ris där dekorationerna bestod av godis.

Påskris som enbart används till dekoration har i Stockholm och delar av östra Svealand förekommit sedan 1800-talets slut. Det kunde vara utsmyckat likt fastlagsriset men saknade ibland helt pynt. Det var först under 1930-talet som det blev vanligt att pynta påskris i hela landet. Dekorationerna bestod av färgade fjädervippor, kulörta pappersblommor och kycklingar av bomull. Påskriset togs ofta in lite före påsk och sattes i vatten så att löven skulle hinna slå ut.”