Öppenhet och ärlighet

Sen JK och jag bestämde oss för att öppna upp vårt förhållande och leva polyamoröst har vi haft många tankar och pratstunder om hur man gör för att det ska funka på ett bra sätt.

Bl a så är öppenhet och ärlighet ledord för oss båda två.

Vi pratar om allt och är ärliga om det. Vilket även gäller för de människor som kommer in i vårt liv. Kan man inte prata om det mesta och vara ärliga och öppna mot varandra så bäddar det för misstänksamhet och otrohet.

Som för mig t ex. Jag var på dejt igår, en supertrevlig kille, vi var och spelade boule, tog ett par öl (han inte jag) och pratade i flera timmar.

Det kändes verkligen bra och jag ville verkligen träffa honom igen.

Då idag får jag ett sms från honom om att han är sambo sen 15 år tillbaka, men levt sexlöst i 7 år, men de håller ihop för dottern och ekonomin. Men han har nu bestämt sig för att göra något åt saken (till saken hör att han har varit på kontaktsajten i över 5 år) och söka sex och närhet.

Men eftersom jag pratade om öppenhet och ärlighet på dejten var han tvungen att erkänna för mig.

Och mitt svar var enkelt, sånt är livet, tack och hej.

Jag är inte intresserad att träffa en man som inte kan vara öppen och ärlig, som själv inte har ett öppet förhållande med sin partner eller lever polyamoröst.

Man går väl på sina nitar och säkert kommer jag stöta på lögnaktiga män igen.