Backluckeloppis på Täby Galopp

Foto: Joakim Käller

Idag har vi varit på Täby Galopp och bakluckeloppisen. Men idag var vi inte köpare utan säljare.

Sonen hade frågat om vi ville hänga med när de skulle sälja lite grejer på loppis och det ville vi. Själva hade vi inte så där jättemycket grejer, men dottern ville bli av med lite DVD-film och mamma hade en massa grejer hon ville bli av med. Och så fick vi låna bil av exxet så det var bara att packa in i bilen och ge sig av.

Det går att låna bord på loppisen mot en liten summa, men man vet inte när man kommer det om det finns några kvar, så vi hade monterat ned vårat billiga IKEA matbord i furu och använde som loppisbord.

Bl a så hade vi med oss några trasmattor som mamma hade vävt och de blev alla sålda, dessutom en gammal p-automat från 60-talet som i princip ALLA var och fingrade på, utgångsbudet var 500 kr och den blev till slut såld för 350 kr.

En låda med skor från min styvpappa gick för 100 kr. Sen hade vi en påse med grejer som vi skänkte bort, en låda med grejer för 1 kr/st och lite annat smått och gått från 5 kr och uppåt.

Jag sålde min Nokia C5 för 500 kr, 5 mån kvar av garantin och inte låst på någon operatör. Jag hade själv köpt mobilen för 800 kr för ett halvår sen så jag var nöjd att få 500 kr för den.

Det bästa med loppisen var att det var många olika slags människor där, allt från alldeles vanliga till alldeles ovanliga ;-), alltså alla sorter. T o m min ortoped dök upp vid vårt bord och köpte en DVD-film.

Vi hade också plockat med oss ett par stolar att sitta på för dagen blir lång även om man har roligt och vårtat parasoll från balkongen, till JKs förtret när vi packade bilen, men när vi stod där på loppisen var han glad att vi hade det eftersom han hade glömt kepsen och solen lyste från en klarblå himmel.

Det kostar 150 kr att stå på loppisen och det är en lagom bra pris och de pengarna fick vi snabbt igen. Mamma blev glad när vi kunde lämna över en bra slant för hennes grejer, dottern var nöjd med det vi sålt hennes filmer för och vi var också nöjda med de pengar vi fick över.

Det här gör jag gärna fler gånger, när jag har något att sälja.

The Eagle

The Eagle är en historisk fantasy film, den handlar om den unge centurion Macus Aquila som kommer till den romerska besittningen i Britannien.  20 år tidigare var hans pappa där tillsammans med den 9e legionen försvann hann och den gyllene örnen.

Under ett anfall blir Marcus Aquila svårt skadade och får pga sina skador ett hedervärt avsked. Han blir konvalescent hos sin farbror.  Farbrorn spelas av Donald Sutherland.

Eftersom Marcus har fått avsked och pga sina skador har svårt att ta sig till med något får han idén om att han ska finna sin pappa och speciellt den gyllen örnen. Med sig får han slaven Esca.

Det är en storslagen film, med många vackra scener och spännande skådespelare, men den når liksom inte fram. Efter ett tag tappar man intresset, sen vaknar det till och försvinner. Vissa scener är extremt intressant och välgjorda medans andra känns som en transportsträcka.

Slutet är uppenbart och lite tråkigt, Marcus Aquilas pappa får självklart upprättelse och Marcus får ny tjänst inom den romerska armén.

Varg vs igelkott

    

I DN kan man läsa om kvinnan som tog hem en igelkott och kan komma att dömas för jaktbrott.

Polisen plus TVÅ av länsstyrelsens vetrinärer kom hem till henne.

Men när det gäller vargar då skriker man bara skjut skjut skjut.

Är det inte lite löjligt?

Självklart ska man inte ta hem en igelkott och ha den ute på balkongen. Men att ta dit polis OCH vetrinärer medans man är helt galet ute när det gäller vargarna, där jägarförbunder och länsstyrelsen går hand i hand och vill skjuta av så mycket man kan.

Igelkotten är fridlyst och kan inte försvara sig själv, den är liten och gullig. Vargen är inte fridlyst på annat sätt än att man måste söka license för att jaga den, den kan försvara sig själv, stor som en medelstor hund och kan vara farlig.

Jag tycker man ska sätta till det stora artilleriet när jägare skjuter en varg, då kan vi verkligen prata om jaktbrott.

Läs mer i DN

Åsa-Nisse: Wälkom to Knohult

När jag var barn fanns det inte så mycket att se på TV, en av höjdpunkterna var när de visade svart-vita filmer som bl a Åsa-Nisse och Flygsoldat Bom.

Nu har man gjort en modern version av Åsa-Nisse.

Åsa-Nisse: Wälkom to Knohult är en svensk komedi med den svenska skådespelar-eliten.

Kejll Bergqvist spelar Åsa-Nisse och Michael Segerström Klabbarparn. Ingen utav dem har den underfundiga humor som fanns i de gamla Åsa-Nisse filmerna.

Hela filmen är moderniserad och det är bra, det hade varit konstigt om de hade gjort någon slags 40-50-tals Åsa-Nisse. Men de originalen som fanns på den tiden, finns inte på samma sätt idag, det har TV, radio och internet sett till.

De flesta människor idag är inte speciellt obildade och byfånig-aktiga. Så hela filmen blir lite löjlig och patetisk. Faktiskt när jag tänker efter så har de försökt att göra en ny The Beverly Hillbillies.

Ni vet den där filmen när de hittar olja på marken hos världens töntigaste lantisar och de bestämmer sig för att flytta till Beverly Hills i Kalifornien och alla försöker lura dem men det visar sig att de är för street smarta.

Den filmen är rolig och den kan jag rekommendra fast den har nästan 10 år på nacken. Åsa-Nisse däremot kan du låta bli att köpa eller hyra, du spar dina pengar då.

Loppis Husmässan Botkyrka

Ikväll har jag, dottern och hennes ex varit ute på Husmässan och deras bakluckeloppis.

Det var verkligen en positiv överraskning. När hon frågade mig om jag ville följa med tänkte jag att det tar väl en kvart att kika igenom men det är kul med en utflykt. Jag trodde att det max skulle vara typ 10 st som sålde.

Döm om min förvåning när det var fullt. Det var nog minst 100 försäljare där. Och absolut samma kvalité som det brukar vara på Täby Galopp.

Det var riktigt kul och jag gjorde några fynd, hittade några gulliga kuddar till barnbarnen, Cars-gardiner till sonsonen, några pocketböcker till mig, och vykort så klart.

Så oavsett om man ska sälja eller köpa så rekommenderar jag varmt att man en torsdag kväll kikar förbi på Husmässan i Alby.

I am number Four

I am number Four är en sci fi film, ellre kanske mer en Harry Potter i modern version.

John är på beach party med sina polare och en av tjejerna lockar ner honom i havet för lite hångel, helt plötsligt börjar hans ena ben lysa och värka och han ser syner. Hela skolan ser på.

När han kommer hem till sin pappa måste de genast ge sig iväg, allt bränns och de byter skyltar på bilen.

Det visar sig sen att pappa Henri inte alls är hans pappa utan en beskyddare, därför att John är nummer Fyra. Nummer Ett, Två och Tre är redan döda, det var därför hans ben lös upp, då dog nummer Tre. De kommer från planeten Lorien och nummer Fyra finns för ett högre syfte.

Nu är det i den lilla orten Paradise i Ohio och John är starkare och morodianerna har hittat honom. Hur ska det gå?

Det här är en tekniskt fulländad film med massor av specialeffekter. Men den känns väldigt barnslig, trots att det är tonåringar som har huvudrollerna. Och det finns massor av obesvarade frågor runt rollfigurerna, beror det på att de vill kunna göra en fortsättning?

Jag trodde faktiskt mer om filmen än vad den gav. Vilket är lite tråkigt, på något sätt känns det som om de har slarvat bort storyn genom alla specialeffekter.

Inte en man

Det spelar ingen roll vad ‘han’ tycker om sig själv. För mig är han inte en man. Möjligtvis ett tredje kön.

Att inte känna sig bekväm i den kropp man är född i, vet vi att det finns många som känner. Oavsett om man är född till man eller kvinna rent biologiskt. Idag kan man efter långa utredningar få byta kön.

Men som Thomas Beatie, ‘bara’ gått halva vägen. Att hans utanpå är en man men inuti fortfarande kvinna, då är han för mig ingen man, inte heller kvinna, utan ett tredje kön.

Jag gillar inte braskande rubriker där det står om den gravide mannen. Jag kan efter ha läst artikeln förstå varför han bestämmer sig för att föda familjens barn. Men för mig är han fortfarande ingen man.

Okej jag är kanske inrutad en någon fördom om hur det ‘ska’ vara. Men om man inte känner sig som kvinna och vill bli en man och tar hormoner, varför föder man då barn som trots allt är ett kvinnligt attribut?

Jag skulle tycka det var jättebra om både män o kvinnor kunde föda barn, det skulle vara både mer rättvist och jämställt.

Jag tycker inte det är fel att byta kön, jag tycker inte det är fel att vara homosexuell eller bisexuell, eller vara en transperson på de många olika sätt som det kan visa sig.

Det jag hakar upp mig på är att man påstår att det är en man som föder barn. ‘Han’ skulle aldrig ha kunnat föda barn om han inte biologiskt hade varit född till kvinna.

Allt annat stödjer jag.

Läs mer i SvD

Allison DuBois

Ser du på TV-serien Medium?

Serien handlar om en kvinna – Allison DuBois – som ser syner och hjälper polisen att ta fast mördare.

TV-serien är baserad Allison DuBois liv som medium och profilerare hos polisen, dessutom är hon rådgivare till TV-serien.

I det senaste avsnittet av the Real Housewives of Beverly Hills hade Camille Grammer ställt till med en middagsbjudning och som gäst fanns bl a denna Allison DuBois.

Vilken människa!! Så otrevlig och utnyttjade sina ‘gåvor’ på det värsta tänkbara sätt. Först sitter hon hela middagen igenom och skryter om vem hon är och sen när de andra gästerna vill att hon ska förutsäga någonting är hon helt plötsligt middagsgäst och privat och jobbar inte. Snacka om dubbelmoral.

Sen sitter hon där och säger fula saker till de andra gästerna om skilsmässa, otrohet och gifta om sig. Hur de är som personer och annat fult. Jag blir faktiskt chockad. Jag trodde inte att det fanns människor med så fult inre som denna människa.

Jag tittar inte på TV-serien men jag kan klart säga att jag tänker inte börja nu heller efter ha sett denna människa ‘in action’

Läs Allison DuBois förklaring i examiner.com vad som egentligen hände

Här kan du läsa lite om Allison DuBois på svenska

RealityTea tycker till om Dinner from Hell

Masshysteri

I spåren av terrordåden i Norge har det skapats en slags masshysteri i bl a Sverige där man skriver att alla terrorister ska dödas utan rättegång och man ifrågasätter advokater som sköter försvaret av en terrorist.

Ska vi ha det som i USA? Där de har Homeland Security och inget får ifrågasättas. Där de har skapat lagar där en misstänkt terrorist inte har några rättigheter utan kan kastas i fängelse utan rättegång. Är vi på väg mot 1984?

Jag säger inte att det som hände i Norge inte är hemskt, för det är det. Men vi kan inte skrika på att kasta den skyldige ‘till vargarna’ för att slitas i bitar.

Vi måste som en sann demokrati följa de lagar som finns och ställa honom inför domstol där han ska dömas enl alla konstens alla regler och sedan få fängelse.

Nej han ska inte dö, det är en alldeles för enkel utväg, han ska sitta i fängelse många år och tänka igenom vad han har gjort.

Alla som ropar på dödsstraff inser ni inte vilken lätt utväg det är?

Att sopa undan en mördare, pedofil eller våldtäktsman från jorden yta gör det inte lättare att leva för offret eller dess anhöriga.

Men att veta att förövaren varje dag måste leva instängd och aldrig komma ut, och förhoppningsvis prata med en terapeut om vad och varför, det läker.

Det bästa sättet att visa att det Breivik gjorde inte är okej är att inte lyssna på hans manifest, att ignorera hans facebook, att strunta i vad tidningarna skriver och sörja dem som fick sätta livet till.

Det sämsta är att gotta sig i allt som skriva, att läsa manifestet, att bli kompis med honom på facebook och bry sig om vad han säger. Genom att ge honom mediatid har han fått som han vill.

Så i mitt hjärta tänker jag på dem i Norge och ignorerar all media.

 

110727 – Det är pga den här typen av kommentarer som jag skrev ovanstående blogg. Dessa kommentarer fick jag på FB eftersom WordPress publicerar mina bloggar i min feed.

• Åke – är ute efter 14 år i fängelset ändå
• Annika – jag tror inte han någonsin blir släppt
• Åke – dom har ingen livstids fängelse i norge dom skriver i massmedia att det kan bli obestämd tid men efter gott uppförande så kanske han är ute efter 14-20 år
• Annika – jag vet jag har läst det, men jag tror (jag gissar bara) att man kommer att göra en lagändring för denna typ av brott, det har man ju gjort i Sverige
• Åke – mmm det hoppas jag att dom gör, nu kanske jag är lite för brutal men skicka han till guatemala fängelset där hör dom hemma som gör såna saker iaf, eller gör en lagändring så det kan bli livstids fängelse för terrorister
• Annika – du är brutal, det är precis det min blogg handlar om, att oavsett vad man tycker måste man se till att alla oavsett brott får en rättvis rättegång, för demokratin och det vi ska föra är att stoppa honom i fängelse och tysta honom inte låta honom föra sin talan, det är det enda rätta sättet, att göra honom till offer är inte det rätta sättet, vilket man låter honom bli genom att önska honom till ‘fel’ ställen eller se honom död, döden är en alldeles för lätt utgång
• Annika – dessutom så är det så att de flesta som sitter på Guantamo har bara ett ‘brott’ och de är muslimer, de sitter där utan rättegång och bara på misstanke

Har du blivit erbjuden äktenskap?

Har precis sett ett gammalt avsnitt av Bones på TV8 (Säs 6 avsnitt 23).

I det här avsnittet friar Seely till sin flickvän som också är mamma till hans son, och hon säger nej.

Då blir han gråtmild, kastar den dyra ringen i sjön och sitter på en bar och super sig full och blir gråtmild.

Håller ett lång tal till Temperence där han bl a inte förstår varför hon (flickvännen) tackade nej till hans ERBJUDANDE om giftermål.

Jag baxnar, jaja jag vet det är en TV-serie, men på något sätt speglar den ändå den amerikanska vardagen och värderingar.

Mannen ERBJUDER en kvinna ett äktenskap och fan ta henne om hon tackar nej.

Alltså ett äktenskap är man två att bestämma om det ska bli av. Det är inget en kvinna blir erbjuden, speciellt inte år 2011, i en modern tidsålder. Hon kan bestämma själv om hon vill gifta sig eller vill leva tillsammans som sambo.

Jag tycker det är skrämmande att man än idag försöker tuta i människor att mannen erbjuder äktenskap och kvinnan ska niga och tacka ja.

Hur långt har vi kommit i jämställdheten? Ingenstans verkar det som.