Full metal jacket

 

Full metal jacket är en krigsfilm om Vietnamkriget.

Man får följa ett gäng unga grabbar i Vietnam, se styrkan decimeras och vissa delar i filmen är som en nyhetsrapportering.

De interjuvas och får höra deras åsikter.

Även i det här kriget pratas det om att kämpa för friheten, Amerikas frihet.

Exakt samma skitsnack som man hör idag vad det gäller både Irak och Afghanistan.

Kubrick har gjort en bra film, den glamoriserar inte kriget, det är för djävligt. Och tyvärr är det nog så att det var ännu värre.

Det är skönt att det inte har lagt på massa s k spänningsmusik, utan det är den råa filmen rakt upp och ned, utom i vissa sekvenser då man får höra den musiken som var populär då – Johnnie Wright – ”Hello Vietnam”, The Dixie Cups – ”Chapel of Love”, Sam the Sham & The Pharaohs – ”Wooly Bully”, Chris Kenner – ”I Like It Like That”, Nancy Sinatra – ”These Boots Are Made For Walkin'”, The Trashmen – ”Surfin’ Bird”, Goldman Band – ”Marines’ Hymn” och The Rolling Stones – ”Paint It Black”.

När man läser på den engelska Wikipedia står det att Kubrick hade gått igenom Billboardslistan för åren 1962-68 för att hitta den rätta musiken.

Örnnästet

 

Örnnästet (engelsk titel Where eagels dare) är en 60-tals rulle, typisk krigsfilm från andra världkriget där engelsmän och amerikanare samarbetar för att krossa tyskarna.

Här ska de infiltrera Örnnästet, ett tillhåll för nazisterna i de tyska alperna. Meningen är att de ska befria en tillfångatagen amerikansk flygöverste, eller…?

Vem har en andra agenda?

Boken är skriven av Alistair MacLean, som skrev många romaner på 60-talet som blev filmatiserade och de flesta handlade om andra världskriget.

Richard Burton spelar huvudrollen och den stora birollen har Clint Eastwood.

Klart sevärd.

Attract promenadband

 

Vi har blivit med Attract promenadband.

JK och jag behöver träna, och vi tänkte att ett promenadband hemma blir billigare än att gå till gymmet och man kan se på TV eller lyssna i mp3-spelaren medans man motionerar.

Vill man ha ett proffsband ska man inte köpa ett promenadband för hemmet. Då ska man gå till gymmet.

Bandet har inställningar för olika promenader i olika hastigheter. Du kan också gå i samma hastighet hela tiden.

Du kan mäta sträcka, tid, kaloriförbrukning och hastighet.

Bandet finns i flera färger, svart, röd, rosa, orange, blå och vit.

Det är enkla knappar att trycka på.

Det finns också en säkerhets’lina’. En magnet som sitter på kontrollpanelen ett bommulsband och en klämma som man sätter på sin tröja t ex. Om du skulle ramla av promenadbandet så slits magneten bort från kontrollpanelen och bandet stannar på en gång.

Det är enkelt att ställa undan, man fäller upp bandet och det finns hjul att flytta den med. Du drar fram den när du vill gå, fäller ned bandet och sticker in kontakten i väggen. Väldigt enkelt.

Det enda som jag ser som nackdel är att bandet är lite smalt och att det ‘hackar’ när man går så att man inte får en jämn gång.

Man ska också veta att max belastning är 120 kg.