Jag mötte Lassie – Fredrik Strage

Idag när vi åkte med bilen på Kungsholmsgatan stannade vi för Fredrik Strage med flickvän och bebis.

Tripp till Göteborg

I fredags morse vaknade jag med världens huvudvärk. Jag beslöt att ta ett par värktabletter och krypa ned i sängen igen och sova bort huvudvärken eftersom jag o mannen skulle åka till Göteborg på eftermiddagen.

När mannen kom hem packade vi in katterna och grejerna och åkte iväg.

När vi åkt i ungefär en timme kräktes Lussi o bajsade på sig, det var snabbast möjligt att ta sig till en bensinmack för att tvätta av Lussi och plocka ur den bajsiga filten ur buren.

Medans vi pysslar med Lussi går Bibi runt i bilen, vad vi inte visste var att hon hade trampat med ena tassen i bajset och satte nu spår i hela bilen. Så när vi var klara med Lussi var det bara att fixa Bibi o bilen.

Resan fortsatte ned till Göteborg, vi checkade in på Quality Hotel Panorama.

Hela resan gick så lätt med GPSen.

När vi hade installerat oss ville vi gå ut och äta, vi bestämde oss för att äta på hotellet, men nä menyn var inte så inpirerande så vi pratade med killarna i receptionen vart man skulle gå. En av dem föreslog Mañana, det skulle vara en tapasrestaurang.

När vi kommer dit får vi reda på att det är fullt men att man kan skriva upp sig på en lista. Det var bara två sällskap före oss, jag tar en sangria och mannen en gin o tonic medans vi väntar på bordet. Mannen ser att de går flera sällskap och att de gör iordning borden, han säger till mig att vi ska flytta på oss eftersom vi kommer att bli uppropade snart.

När vi varit på restaurangen i ca 1,5 timme går mannen fram till hovmästaren och frågar när vi får vårat bord. Då visade det sig att andra sittningen skulle precis börja och vi var hänvisade till de bord som skulle bli lediga i ett hörn som var ‘barens’ bord.

Då blev vi ganska sura och gick därifrån. Vi promenerade ner på stan och hamnade till slut på O’Learys. Kanske inte det roligaste alternativet men det fanns bord och vi fick mat. Sen åkte vi hem till hotellet, titta lite på TV och somnade gott.

På morgonen blev det frukost i hotellets restaurang, Världskulturmuseet öppnade inte förrän kl 12 och vi ville göra något före det. Vi bestämde oss för att åka ut och titta på stan.

När vi åker förbi ett apoteket säger jag till mannen att jag vill gå in och köpa åksjuketabletter till Lussi för att hon inte ska må dåligt när vi åker hem. Det visade sig att det kunde man inte köpa utan recept. En annan kund på apoteket berättar att man kan åka till Smådjursakuten, de har öppet alla dagar i veckan.

Vi kommer dit och vetrinären säger att hon kan inte skriva ut något utan att träffa Lussi. Vi åker hem till hotellet och hämtar henne och tar med oss Bibi så att hon inte ska vara ensam.

Tillbaka undersöks hon och vetrinären skriver ut en tablett som ska göra att hon inte mår illa plus lugnande. Jag frågar om alla apotek ska ha den här medicinen och det ska dom.

Tyvärr har GPSen vissa saker som inte funkar så bra. Ett är att man kan inte söka på apotek eller butiks- eller restaurangnamn utan man måste veta adressen eller söka på namn, men eftersom det är en tjänst som företagen betalar för så finns självklart inte allt med, som t ex apotek.

Så jag fick ringa till nummerupplysningen så fick leta efter ett apotek nära Örgryte. Vi fick en adress och åkte dit. Det visade sig vara ett litet shoppingcentrum.

Vi lämnade fram receptet och gissa vad? De hade inte medicinen. Jag frågade om något annat apotek hade men det hade det så klart inte. Receptarien säger att hon ska ringa till vetrinären. Som ska ringa tillbaka. Efter en stund har vi vetrinären i telefonen som säger att vi får komma förbi imorgon innan vi ska åka hem så ska hon ge Lussi en spruta eftersom medicinen inte finns på apoteket.

Jaha det var den förmiddagen. Fördelen var att vi kunde gå på Systembolaget och köpa en flaska champagne (Pol Roger) till kvällen och sen in på ICA för att handla champagneglas i plast, lite snacks o servetter.

Vi åker tillbaka till hotellet med katterna och nu är klockan lite mer än halv 1 så det är verkligen dags att ta sig till museet och utställningen Vodou.

Jag  var också vrålhungrig men vi tänkte att det finns säkert ett fik på museet så vi tar något där. Och visst fanns det ett fick men inget som var kul att äta.

Utställningen var verkligen intressant, det är en kvinna på Haiti som samlar på vodou-föremål och den här  utställningen reser världen runt för att samla in pengar till ett vodou museum på Haiti.

En annan utställning var en om Bollywood som vi passade på att kika in på.

Dessutom var det ett annat jippo på gång och författaren Karin Alfredsson var där och läste ett utdrag ur en av sina böcker.

Efter museet åkte vi för att få något i magen och hittade ett bagelställe – Café Soup’n Bagel – inte som hos Erik och Bagel Street men helt okej. Det var en lagom lätt lunch eftersom vi skulle äta middag med Bibi o Lussis uppfödare på kvällen.

Hem till hotellet och vila sig lite innan det var dags och byta om.

Maria och Pelle kom och de var glada och få hälsa på katterna, katterna var nog mindre intresserade.

Vi bjöd på champagnen och pratade om ditten och datten innan det var dags att åka till restaurangen, min favoritrestaurang i Göteborg – Hereford Beefstouw. Jag äter inte nötkött i vanliga fall, men här är köttet så gott så det är inga problem.

Vi hade en underbart trevlig middag och det var med stor sorg som vi skildes åt. Hoppas det inte dröjer nästan två år innan vi möts igen.

På söndag morgon åkte mannen till vetrinären för att Lussi skulle få sprutan, sen hämtade han upp frukost till rummet. Mumsigt.

Vi gjorde oss iordning för att åka hem och vi checkade ut. Knappade in hem på GPSen och startade hemfärden.

Men vi åkte inte raka vägen hem. Jag hade sett när vi åkte till Göteborg att det pågick en Antikmässa i Borås i helgen så vi svängde förbi den.

Bo Knutsson från Antikrundan var där med sin antikhandel Knutssons Antik & Konsthandel. Det var en lagom stor antikmässa och inte alltför mycket folk i våra ögon, vana som vi är hur tjockt det är med folk när man är på något i Stockholm.

Det fanns några saker som var intressanta, jag hittade en guldring med en månsten från 50-talet, mannen en djupt mörkgrön glasvas och så hittade vi båda ett helt underbart rökelsekar tidigt 1900-tal från Japan. Och det blev den vi köpte.

Det blev en snabblunch på Burger King och sen snabbt hem, trodde vi, utanför Mantorp blev det totalstopp på motorvägen, det hade hänt en trafikolycka längre fram med flera bilar inblandade och vi blev stående helt stilla i över en timme.

Tur att man hade en bok nedpackad så att man kunde läsa en stund och P4 stod på så att man kunde få trafikinformation om utvecklingen.

Till slut kom vi hem och det var skönt att få kasta av sig alla kläder krypa in i pyjamasen och dricka en kopp te.

Läs recension i SvD av Vodou utställningen på Etnografiska museet i Stockholm visas fram till 20 aug 2011

Som havets nakna vind – Gustav Sandgren

Boken filmades 1968 och blev en stor succé, mer för att den innehåller erotik än för god skådespelarkonst.

Jag var inte riktigt införstådd med vad det var för bok när jag började lyssna på den. Jag trodde det skulle vara en berättelse om en sommarromans, men så var det inte.

Bokens huvudperson – Leander – är en ung man på 20 år som blir hemskickad från internatet för att han inte kan koncentrera sig på sina studier. Hans tankar upptas hela tiden av sex.

Väl hemma bestämmer sig hans tvillingsyster för att hjälpa honom på traven och mamman ger också sitt okej för petting och kyssar!!

Till ön kommer också en grannflicka med sina vänner, de ska föreställa sexuellt frigjorde och tillsammans med systern konspirerar de för att få Leander att ha sex med dem. Dessutom finns det en tjänsteflicka från Karelen med i bilden.

Mycket sex är det, och det märks att det är en man som har skrivit boken, för det handlar enkom om mannens njutning. Det finns över huvudtaget ingenting med om kvinnans njutning, utom vid ett tillfäller då systern berättar om en dröm där hon rider på en blå häst, som visar sig vara en penis. Och det vill hon prova med sin bror, och hon får då orgasm.

Det är ett vackert språk i boken, men tja ärligt den är ganska tråkig. Den är inte ens värd att läsas för varandra som ett litet förspel.

Är man nyfiken på boken visst kan man köpa den, men jag anser nog att det är slöseri med pengar. Det finns annan erotisk litteratur som är bättre.

Ordningsmannen talar

Varje morgon åker jag buss till jobbet. Ibland är det mycket folk på bussen ibland är det lite folk.

När det är mycket folk packas folk in som grisar på väg till slakten. Men en sak som förvånar mig hur folk inte underlättar för varandra. Jag kliver på vid Södermannagatan och får oftast sittplats direkt, så jag har chansen att studera folk.

Det finns en viss typ av människor som alltid ska stå vid hjulbasen framme i bussen. Och just där är det väldigt trångt. Och de flyttar inte på sig. Så de stoppar upp hela kön av folk som vill på. Man ser att folk står och spejar över axeln på dem och ser att det finns plats att flytta på sig, men nej de ska stå kvar där. Och framme hos busschauffören är det packat så att hans synvinkel genom vindrutan blir skymd.

Vad är det som gör att folk inte kan gå bakåt i bussen? Det är ofta som jag ser att folk ska stå där dom står och flyttar inte på sig, fast folk går av och det går att gå längre in i bussen. Och de som kommer på bakifrån får stå packade som sillar istället.

Det är ju därför som SL numera släpper på folk bakifrån på bussen, eftersom det finns stoppklossar.

Så nu talar ordningsmannen, Gå bakåt i bussen!!

Hanteringa av odöda – John Ajvide Lindqvist

Nu har jag lyssnat klart på ännu en av min favoritförfattares böcker – Hantering av odöda.

Det här är en bok om zombies! En sommarnatt vaknar alla döda som dött inom en period, och de kallas för omlevande.

När jag började lyssna på boken så jämförde jag väldigt mycket med Låt den rätte komma in. Men det är två helt olika böcker, som handlar om två helt olika saker.

Boken är bra, extremt bra och det är alltid mysigt att höra John Ajvide Lindqvist läsa själv.

Slutet är lite förvånande och jag hoppas det kommer en fortsättning.

Naomi Harris – America Swings

På galleri Kontrast visas nu under oktober Naomi Harris fotoutställning Americas Swings.

Det var en bra utställning, intressanta, avskalade foton. De var inte tillgjord utan helt enkelt den nakna sanningen bland swingers i USA. Fotografierna är tagna mellan 2003-2007.

Vissa foton fick mig att tänka på att spänningen med det sexuella har försvunnit, det var vardagsmat, kvinnat som blir slickad av en annan kvinna medans hon ligger och röker, eller kvinnorns som sitter i en pool och röker när en man suger på deras bröst. Den här nonchalansen inför det sexuella förvånade mig väldigt mycket.

Och som vanligt det jag inte förstår är amerikanarnas dubbelmoral.

Men jag rekommenderar absolut den som är intresserad av fotokonst att kolla in utställningen.

Se fler bilder av Naomi Harris här

Läs mer om utställningen i DN På stan

Film – Solstorm

Eftersom jag blev så betagen av Åsa Larssons bok som jag recenserade imorse bestämde mannen och jag att vi skulle se filmen Solstorm nu ikväll.

Jag som har boken kvar i kroppen känner igen personerna, miljöerna, stämmningen och språket i filmen.

Nu har jag inte läst boken Solstorm, och som vanligt är en film ‘bara’ baserad på en bok.

Jag gillar inte riktigt Isabella Scorupco som Rebecka, min fantasi-Rebecka såg inte ut som hon och var inte heller så mesig.

Jakob Eklund som Måns var inte heller som min fantasi-Måns, han var klart snyggare, inte så fet och inte heller skäggig. Utan lite mer som Mr Big i Sex & the City ;-).

Anna-Maria Mella var också för mesig, i min fantasi var Anna-Maria ett krutpaket till kvinna, muskulös, kort, lite manhaftig. Den här var lite för skrivbordsaktig.

Mikael Persbrandt passar som alltid att spela en karismatiskt galning.

Men Solstorm ger mig samma känsla som när jag såg Jägarna , norrlänningar är ett djävla pack och man ska hålla sig så långt man kan ifrån dom 🙂

Helt klart värt att se för en hemmabiokväll, avslutningen blir inte riktigt som man tror.

Åsa Larsson – Till dess din vrede upphör

Det här är den första boken av Åsa Larsson som jag har läst, och jag sträckläste boken. Vilken spänning och vilket språk, jag var fascinerad. Jag ville absolut inte bli störd när jag läste, jag ville bara ha mer o mer.

Hon skriver på ett sätt som gör att  jag känner som om jag är där. Jag gillar det.

Nu ska jag läsa Solstorm och sen se den på DVD.

Alla som gillar svenska deckare måste läsa Åsa Larsson.

Film – Surrogates

Ikväll har vi sett Bruce Willis nya film Surrogates. Jag tyckte den var bra. Påminner om en modernare version av Bladerunner och lite av I, Robot.

Jag ser fram emot att få se directors cut på DVD, för filmen kändes tyvärr lite avhuggen i vissa sekvenser.

Willis ska som vanligt rädda världen från undergång, och han gör det med samma bravur som i Die Hard-filmerna, med andra ord han blir blåslagen, blöder och är så där charmigt smutsig.

Sensmoralen i filmen är väl lite att inte lita på tekniken, och höj blicken från skärmen och umgås.