Sista dagen (7/9)

Sista dagen spenderade vi med att bara ta det lugnt på morgonen.

Vi bestämde att vi skulle gå på bio och se GI Joe på eftermiddagen.

Och det var slöseri med tid, snacka om skitfilm. Efter en timme gick jag ut och promenerade runt i köpcentrumet. Jag handlade en ny handbagage-väska till mig, så att vi kunde packa ner grejer som vi lagt i dataväskan. Så passade jag på att köpa en recharger-center, en filt och en tröja till mig.

När mannen kom från bion gick vi och köpte en skjorta till honom.

Dags för någon slags lunch/middag. Vi bestämde oss för Applebee’s.

På vägen dit såg vi att det var oväder på gång igen. Antagligen över Everglades. Vi märkte i alla fall inte av det.

Och så såg vi Pirate Bays högkvarter, tänka sig, inte visste vi att det låg i Ft Lauderdale.

Nu är allt i princip packat utom det sista som är hygienartiklar, det vi har på oss. Sen sticker vi imorgon vid 11-tiden. Planet går inte förrän 15.40 men vi vill ha gott om tid på oss att lämna bilen, checka in och hinna äta en lunch innan det är dags att gå ombord.

Sen blir det tuffa 12 timmar om inte mer, innan vi är hemma i lägenheten och hos kissarna.

Jag längar efter min säng, mina kuddar, kissarna och svensk mat och svensk frisk luft.

Nej jag är inte otacksam, bara hemlängtan.

En sak som vi märkt mycket av att det är fler hemlösa nu än tidigare, nästan i varje korsning står det hemlösa och tigger. De ser oftast propra och nyktra ut. En del av bankcrashen i USA.

Nästa blogg blir en hemrese-blogg förhoppningsvis.

3 kommentarer

Filed under Resor / Semester

3 responses to “Sista dagen (7/9)

  1. Hemlöshet är en diagnos på en vidrig människosyn, inte på individer.
    I över 100 år har vi tillåtit en Socialtjänst, kyrkor, föreningar, frivilligorganisationer och dessutom olika aktiebolag bygga upp hela sin grund och sedan växa på att hjälpa hemlösa. Men då hjälpen inte bygger på att hjälpa till med vad en hemlös människas primära behov består av, blir konsekvensen av detta att en massa arbetstillfällen åt redan etablerade personer på hemlösa människors bekostnad skapas. För att dessa ”hjälpande” system ska kunna expandera behövs självklart ett växande underlag, vilket också det ständigt ökande i antal hemlösa i Sverige påvisar. Detta trots olika försök att dölja detta genom att hela tiden omdefiniera vad hemlöshet egentligen betyder.

    Denna mycket uppenbara ickefungerande hjälp omsätter i vårt land bara i skattemedel ca 11 miljarder, vilket är en siffra Lunds Universitet sammanställt utifrån att varje hemlös kostar runt 600 000 om året.
    Det är anmärkningsvärt att varje hemlös kan kosta samhället så mycket, utan att bli hjälpt med det primära behovet, ett tryggt hem?

    Eller kanske är det just därför kostnaden är så hög?

    Ännu mer häpnadsväckande blir om vi ser det från en annan infallsvinkel. Den vinklingen som gör att varje hemlös vi har i vårt land är så mycket värd för alla ”hjälparna” att människor och organisationer som jobbar med att hjälpa hemlösa fördelar 600 000 mellan sig för att hålla dessa människor kvar i hemlöshet!

    Är det då inte dags för ett nytt och mänskligt agerande i denna fråga?

    Då menar jag inte att den idag avlönade ”hjälpande” personalen ska ges möjlighet att känna sig ännu mer självgoda i sitt jobb än de redan gör idag. Nej, med mänskligt menar jag att våra hemlösa människor ska ges en ärlig chans till möjligheten till ett värdigt liv med ett fungerande privatliv i ett tryggt hem.

    Vi kanske till och med skulle kunna göra en unik studie här i Sverige, där människor som idag på nåder lever i något av alla lukrativa villkorade boenden “testades” att klara av ett eget integrerat hem. Denna “test” bör då för trovärdighetens skull genomföras med samma stöd och den “hjälp” människor får idag för att klara av att bo som uteliggare, på härbärgen eller i något av otaliga benämningar på de befintliga vinstdrivande ”boendeformerna”. Det skulle inte vara svårt att finna personer som under många år smittats av ett sjukt och omänskligt samhälle som fortsätter smittas av en “Reinfeldtdeffekt” fortsätter sprida den smittan i vårt land som i folkmun kallas hemlöshet.

    I vårt välfärdssamhälle har vi råd med respekten för individen. Vi har råd att respektera den enskilda individens förutsättningar, behov och önskningar om ett autonomt liv. Spelar ingen roll om du är där du är pga. olycka i livet, arbetslöshet, dyslexi, psykos, psykopati, skilsmässa, olycksfall i arbetet eller vilken anledning man kan tänkas hitta på. Respekten för individens behov och förutsättningar har vi i vårt välfärdssamhälle, med grundläggande solidariska värderingar om individens rätt, råd med!

    Sluta prata om hemlöshet som om det vore en psykiatrisk diagnos – det är en diagnos på samhället – inte på individen.

    Rolf Nilsson
    Ordf. Föreningen Stockholms hemlösa

    Gilla

  2. annika

    Rolf du får gärna tala för de hemlösas sak i mina bloggar, men beskyll mig inte för att tro att hemlöshet är en sjukdom, då raderar jag dina inlägg och blockerar dig för att göra inlägg
    /Annika

    Gilla

  3. Sorry! Jag skulle självklart skrivit att det är de som tjänar pengar på hemlösa som måste hitta på en massa ”kvasidiagnoser” för att särskilja människors ”värde” och samtidigt behålla sin förljugna självgodhet inför allmänheten. Så det var inte personligt menat.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s